Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 SVANTES FÖDELSEDAG
inte skulle få taga med sin nya båt. Nog förstod
han, att båten kunde gå sönder, om den finge vara
med på en sådan färd. Men han hade aldrig tänkt
sig, att han skulle skiljas från båten på sin födelsedag.
Det blef emellertid en härlig dag, och det var
det härligaste, pojkarna visste, när de fingo fara ut
och segla. Då följde hela familjen med. och båten
stoppades full med matsäckskorgar, filtar och sjalar.
Vid rodret satt pappa själf och hade en styrmans-
mössa på hufvudet, och när det var riktigt väl, fingo
pojkarna hjälpa honom att styra. Mamma låg i förn
och tittade rätt upp i himmelen, och när de inte hjälpte
till att styra, så hade pojkarna sina egna nöjen.
Ibland hade de med sig någon stor plankbåt,
som de inte voro rädda om, och då läto de den släpa
utmed båtens sida. Men ibland tyckte pappa, att
sådant skräp och släp var i vägen, när ham ville vända,
och då fingo pojkarna vackert taga in sina dyrbar-
heter och ställa dem i båten,
Då lutade de sig öfver båtens reling och tittade
ned i vågorna, som båten skar igenom i ilande fart.
Dunk, dunk och plask, plask lät det, när den stora
båten reste sig på vågorna och klöf deras toppar, som
i hvitt skum porlade utmed båda sidorna på båten.
När man låg och såg ned i vattnet, upptäckte man
många rara saker. Skummet sprutade rätt upp i an-
sigtet, glittrade och lyste i alla möjliga färger. Det
steg och föll. Än gick det så högt upp, att det nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>