Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
justitierådinnan i den grad, att hon ej kunde återse
honom.
Bäve svarade, att det förvånade honom inte
als, och han tillade, att en person inte kunde fråga
alla, som bjudit honom på supé till råds, innan
han gaf ut en bok, höll ett politiskt anförande eller
skref en tidningsartikel.
Justitierådinnan ropade genast på sin man för
att få berätta, hvad Bäve hade sagt. Denne stod
fast vid sin mening, och när justitierådet enligt
vanan förklarade sig vara aldeles af sin hustrus
mening, svarade Bäve, att den, som hade sådana
anspråk på sina umgängesvänner, gjorde klokast i
att låta dem svärja huld- och trohetsed på förhand.
Nu var naturligtvis Bäve också omöjlig, och
säväl justitierådet som hans fru ansågo honom för
all framtid sakna hvarje förutsättning att blifva en
duglig läkare, hvilket de ej heller försummade att
meddela alla människor, som ville höra på dem.
En vanlig person skulle ha blifvit högst
olycklig öfver att hafva stött sig med inflytelserika
gynnare. Men tack vare den skavank, som vidlådde
Bäves själsförmögenheter, såg han saken på ett helt
annat sätt. Han gick direkt från supén och på
Lagergrens, där han träffade sina kamrater, för
hvilka han berättade episoden med kommentarier
eller s. k. nötter. Han hade sagt, hvad han länge
tänkt att säga, och han tyckte, att han sagt det bra,
utan att glömma det minsta. Han var vid ett
ypperligt humör och svor högt och dyrt, att det
var det bästa, han gjort i hela sitt lif.
Sedan han uttömt sig i lustigheter, druckit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
