Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Använder Marx sålunda våldsmakten som
förklaring av vissa företeelser i samhällslivets
historiska förlopp, har å andra sidan en så naturalistisk
sociolog som Gumplowicz dessutom strukit under
att “på våld i förstatliga och utomstatliga samt list
även inom statliga och rättsligt ordnade
förhållanden har det aldrig felats och skall, så länge
människornas natur icke ändrar sig och deras
naturliga olikhet icke försvinner, aldrig felas“. Han
menar ock som Marx att de europeiska miljonärerna
ha att tacka sina kolossala kapitaler icke eget
arbete och besparing utan fastmer “fiffiga
kombinationer“, vilka, om man vill, kunna betecknas som
av staten tolererad “laglig list“. (Jfr La
Grasse-ries yttrande samt Quidings def. på den borgerliga
rätten härovan).
Prof. Fahlbeck har misstagit sig både på Marx
och på Quiding, när han i en för övrigt rätt
förstående och synnerligen välvillig anmälan av min
bok om “Socialismen i Sverge 1770—1886“ i en
tysk tidskrift (Ärchiv fiir die Geschichte des
Socialismus und die Arbeiterbewegung, årg. 1916)
kategoriskt påstår, det “Marx’ förklaring av
utvecklingen — trots dess ensidighet åt det andra hållet —
dock åstadkommit att ’prästlisten’ och det
avsiktliga våldet icke längre räcker som världsförklaring“.
Den moderna sociologen har givit icke honom,
men Quiding rätt. Sociologi är som bekant en ny
vetenskap som icke odlas i vårt land, frånsett ett
enda fall.
Lägger man en psykologisk syn på
samhällsföreteelserna, tar man vederbörlig hänsyn till
människornas begär och lidelser som drivkrafter, såsom
sociologin gör det, så måste man komma till det
resultat att människan icke skiljer sig i det
hänseendet från andra djur. Människan är
naturvetenskapligt ett djur, som eger ett djurs egenskaper,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
