Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Profetens hjelp emot min vrede
Och skrek på Allah — men hans skri
For ohördt, obemärkt förbi.
När de för Leila kunde blunda,
Ni bedna dårar! mena ni
Det skulle gå er annorlunda?
Jag passat tiden, finner du,
Och gick med dessa för att hämnas;
Nu är det gjordt, nu kan det lemnas,
Jag går — men jag går ensam nu.»
• • • • •
• • • • •
På betande kameler skällan
Kring ängen pinglade och källan.
Och moder hans såg genom gallret klart
Hvarenda aftondaggens droppe
På fältet glindra underbart
Och stjernor blinkande deroppe.
»Det skymmer på — han är här snart.»
Men hon får ingen ro på verandan heller,
Hon vägen till brantaste tornet ställer.
»Hvi dröjer han? De lärt sig traf,
Hans springare, det vill jag lofva;
Hvi sänder då brudgummen ej sin gåfva?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>