- Project Runeberg -  Om Konung Gustaf II Adolfs karaktersutveckling, särdeles under den tidigare delens af hans lefnad /
20

(1863) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

til frids och draga sitt kors tålemodelig." Sist
förmanades Gustaf Adolf att hafva i troget minne sin
farfaders K. Gustafs och sin faders Konung Carl den
niondes exempel.

Hvad och huru mycket Gustaf Adolf verkligen kom
att läsa enligt Skyttes studiiplan vet man nu intet med
noggrannhet. Men det vet maa att han inhemtade en
vidsträckt språkkännedom. Han talade latin, tyska
holländska, fransyska och italienska med fullkomlig färdighet,
förstod spanska, engelska, skottska språken samt hade
en viss kännedom i polska och ryska. Får man tro
en anteckning, som väl tillhör en betydligt senare tid,
men grundar sig på tradition ifrån en tid, som kunde
minnas Gustaf Adolfs dagarså var han ej heller
obekant med grekiskan. Det säges nämligen att han skall
mycket värderat Xenophon såsom krigshistoriker och att
han läst denne författare på grundspråket. I historien
skall han varit stark. Seneca var eljest den han
mycket älskade ibland klassiska författare för den
praktiska lefnadsvishet han der fann. Ibland sin egen tids
litteratur värderade han högt Hugo Grotii berömda bok:
"De jure belli et pacis." Detta arbete, ett klassiskt
verk i folkrätten, angick honom också mycket nära
såsom krigare och regent.

Gustaf Adolf blef således en i hög grad bildad man,
som förstod och älskade själsodlingen. Bildningsnitet
och nitet för all mensklig utveckling i dess bättre
mening är alltigenom ett utmärkande drag hos honom.
Jämte mycken förfarenhet i sin tids vetenskapliga bild—

’) Handl. rörande Skand. ffisi T. VIII. 15, 38.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:47:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/giiakarakt/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free