- Project Runeberg -  Om Konung Gustaf II Adolfs karaktersutveckling, särdeles under den tidigare delens af hans lefnad /
36

(1863) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

förhållande till sin anförvandt, Hertig Johan, som
kunnat vara hans medtäflare om kronan. Gustaf Adolf var
icke sjelfskrifven konung efter sin fader, Hertig Johan
hade rätt goda anspråk. Hertigens lynne gjorde dessa

anspråk oskadliga, men saken fordrade dock att
behandlas med stor grannlagenhet, en större än som just
alltid kan väntas hos en sjuttonårig, ärelysten furste, med
ungdomens brusande kraft inom sig och snillets aning,
som känner, att han sjelf och ingen annan duger att
regera riket. Men den grannlagenheten fanns här. Den
återkommer i ännu ömtåligare förhållanden då fråga
up-står om konungens och de regerande hertigarnes
rättigheter. Här stod broder emot broder och modren på
den yngre brödrens sida. Här hade väl kunnat blifva,
såsom Axel Oxenstjerna sade, en "blodbastuga" likasom
på K. Eriks och hans broder Johans tid. Man kan
gerna föreställa sig att just farbrödemes gräseliga
minnen verkade i sin mån i en så minnesgod själ som
Gustaf Adolfs och benägen att hemta lärdom af allt.
Såsom förhandlingarne nu fördes, är det en märkvärdig
företeelse att se, huru Gustaf Adolf förstod den konsten att
låta detta vara detta; han väger pligt emot pligt, så
att allt får gälla hvad det bör, konungamagtens rätt
icke efterskänkes, men den sonliga vördnaden hålles i
sin fulla helgd och brödrakärleken bevaras obruten. Det
hörer i allmänhet till det bästa hos Gustaf Adolf, att
han var stark i det som Geijer kallade de "domestika
affeetionerna", blodsbandets och vänskapens förbindelser.
Ifrån denna sida sedd har han väl i ett afseende en
tvetydig skugga, nämligen såsom Ebba Brahes
trolofvade brudgum, men såsom sin moders son, såsom Ma-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:47:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/giiakarakt/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free