Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Gustaf Adolf den undergifne sonen, vid det senare åter
står konungen hårdt på sin rätt. Skilnaden är den,
att den ena gången handlar saken om hans enskildta
lif, den andra gången om hans konungsliga rätt och
pligt å Sveriges rikes vägnar.
Dock vill jag ej påstå att modrens motstånd var
det enda hinder, som vållade, att förbindelsen med Ebba
Brahe blef, vare sig bruten eller uplöst. Här kunde
finnas äfven politiska skäl, ty Gustaf Adolf, älskaren,
var dock alltid konungen och statsmannen tillika. Man
erinre sig, att nu var sista gången då en qvinna af
undersåtlig börd var i fråga att med konungen af Sverige
dela hans thron. Det kan ock vara, att han lemnade
älskarinnan för det att kärleken tog slut.
Enkedrottningen hade varnat Ebba Brahe att icke förlita sig på
den unge älskarens beständighet. Gustaf Adolf, i bref
till sin trolofvade, talar väl om "stadighet, som alltid
kärleken bepryder"1), men det synes dock såsom
enkedrottningens varning varit ganska väl grundad, då man
omsider fick se en bild, som Gustaf Adolf i sin
förtjusnings stunder väl skulle ansett för en omöjlighet om
någon talat derom — Ebba Brahes älskare i
Margaretha Cabeliaus famn. Dock bekänner jag att jag ej
har mig bekant, huruvida förhållandet till qvinnan
Margaretha Cabeliau blott var ett stycke lättsinnighet eller
om den var något mera. Sakens sedliga halt, rättast
’) Gust. II Ad. Skrifter, p. 575, 579. Att Ebba Brahe
gifvit honom sin tro, synes af brefvet p. 583, hvarest talas
om hennes löfte att hon honom "för alla andra manspersoner
ville alleoa älska."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
