Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
plump högfärd", der vore för all ting af nöden att "man
såg sig väl före och aldeles icke satte tro till
Ryssarnes löften", ty om Ryssarne "sågo sitt ram, skulle de
något skälmeri anrätta" *). Man ser tydligt nog att
han ingen aktning hade för dem, med hvilka han
underhandlade , och tyckte sig väl äfven derföre kunna föra
underhandlingen på ett sätt, som icke just var det mäst
grannlaga. Här var också å deras sida knappt något
annat än en partimanöver, ingalunda var här ett
samladt folk, som bjuder, efter välbetänkt val, sitt
fäderneslands spira att i frid föras.
Men så mycket än Gustaf Adolf förde denna
underhandling helt och hållet för Sveriges interesse, så förde
han den likväl på ett sådant sätt, att slutet kunnat
blifva denna förening bägge rikena emellan, som han
icke efterlängtade och som skulle blifvit så vidunderlig.
Onekligen hade sakerna så kunnat vända sig, att
någonting i den vägen kommit till stånd. Man kan icke
se, att Gustaf Adolf bäfvade tillbaka för den
möjligheten, ehuru man också kan vara fullkomligt viss, att
han aldrig tänkte ställa Sverige i annan ställning än
den mäst sjelfständiga och väl mera — en herrskande
ställning.
Såmedelst framsticker här den djerfva sidan af
Gustaf Adolfs politik. Här spelades ett högt spel om
tvänne folkslag. Eget är att veta, det en svensk
konung har funnits — Gustaf Adolf — som verkligen
har utfärdat regeringshandlingar om ryska saker, bärande
sjelf titeln af Rysslands Czar. Det finnes åtminstone
’) Hallenberg, T. II. 577. T, HJ. 27, 29-30,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
