Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Halland, skrifver i sin dagbok öfver en resa genom
Lule socken och dess Lappmark in uti Norrige,
sommaren 1749: ”Husen som Kyrkoherden (i Quickjock)
bor uti, hafva förr hört till Bergmästaren, då
Kyrkoherden bodde på södra sidan om elfven midt emot
kyrkan, som är i samma byggning, stor som en laglig
stuga, med tvenne små fensterlufter, har tillhört
egenteligen bruket, dock fingo Lapparne sommartiden, då
de voro här, betjena sig af densamma. I gamla
stugan stå på fenstren ritade årtalen 1672 d. 22 Aug. och
1674 d. 15 Maji; på en bod 1661 och på klockan 1665.”
Annat rum för Gudstjensten än berörde stuga, har
veterligen icke funnits i Qvickjock intill 1673.
Silfververket i Qvickjock, först bearbetadt af
Kronan, öfverlemnades 1681 till enskildte i Lule stad och
socken, hvilka efter 6 års förlopp återlemnade det åt
Kronan, som fortsatte arbetet med årligt understöd
af 3000 dlr smt statsmedel, intill 1699, då
Vesterbottens Brukssocietet emottog och dref verket till 1702,
då det med Kongl. tillstånd ödelades.
Uti alla de Lappmarker, hvarest bruksrörelse
under 17:de århundradet varit idkad, hör man ännu
omtalas huruledes Lappska allmogen blifvit med tortur
tvungen att förrätta forslor för bruken. Det här
ofvan omförmäldta, 1702 uppgjorda inventarium synes
gifva styrka åt de gängse berättelserna, ty det
upptager, bland annat, ”ett fånghus med halsjern,
handklofvar, trädhäst och en påle med 2ne jernmärlor.”
Sedan Grufpredikantsbefattningen upphört,
förordnade Konung Carl XI d. 15 Jan. 1696, att
Jockmock skulle blifva Annexa och Komminister der
boende, samt Qvickjock moderförsamling, hvarest Pastor
egde sin boplats; men jemt 100 år derefter, eller 1796,
förflyttades Komminister till Qvickjock och Jockmock
blef åter moderförsamling, i följd af Direktionens
öfver Ecclesiastikverket i Lappmarken skrifvelse den 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
