Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
GITANJALI
54
J
AG bad dig icke om någonting; jag viskade ej
mitt namn i ditt öra. Då du tog farväl, stod
jag tyst. Ensam var jag vid brunnen, dar. trädet
kastade skugga snett över stenkanten, och kvinnorna
hade gått hem med sina bruna lerkrukor braddful a.
De kallade mig och ropade: »Kom med oss, morgo-
nen nötes, och det blir middag.» Men jag dröjde
drömmande en stund, försänkt i obestämda funderingar.
Jag hörde ej dina steg, då du kom. Sorgsna voro
dina&ögon, då de mötte mina, trött var rösten, då du
sakta sade: »Ack, jag är en törstig vandringsman.»
Jag väcktes ur mina dagdrömmerier och hällde vatten
ur" mitt krus i dina framräckta händer. Över våra
huvuden prasslade löven, göken gol från det osynliga
dunklet, och ^/a-blommornas doft nådde oss fran
vägkröken.
Mållös av blyghet stod jag där, då du frågade efter
mitt namn. Vad hade jag väl gjort för att du skulle
komma ihåg mig? Men minnet av att jag kunde
giva dig vatten för att släcka din torst skall
smyga sig kring mitt hjärta och linda det i ljuvhet.
Sen är morgontimman, fågeln sjunger trötta toner,
»*«*-löven prassla över mitt huvud, och jag sitter
och tänker, tänker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
