Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lynnesriktning och vanor, insåg han det nödvändiga i
att pilla sig upp igen. Den räddningsplanka,
hvarpå han sam i land, var en tanke, som själfmant
uppstod i hans hjärna. Han skulle, iförd sin nya,
eleganta och modärna kostym, gå upp till konstkännaren
och tacka för sist. Och han skulle göra det ensam
och på en tid, då flickorna säkert voro hemma. Då
vore det väl tusan, om han inte skulle få klart för sig,
i hvilken han var kär. Visste han bara det, var han
en normal och gladlynt målare igen.
Efter en veckas ihärdigt spring hos skräddaren
var kostymen ändtligen både färdig och betald.
Frasse hade stämt möte med hela kotteriet hos
Jacobini och uteblef i tydlig afsikt att bedraga sina
vänner.
— Nu vore det väl sjutton, om man inte skulle få
vara i fred med flickorna, sade han — så man vet,
hvad man vill.
Det var en ovanligt putsad och nyrakad Frasse,
som klef in genom porten till det hus, där doktorn
bodde. Frasse kände sig nästan främmande för sig
själf, ty en så modärn smoking, som den han bar,
hade näppeligen förut skådats i målarekretsar. Han
ringde på en trappa upp och släpptes in.
— Ä fröknarna hemma? sporde Frasse.
Den italienska tjänstflickan, som öppnade, bara
stirrade på honom utan att förstå en stafvelse.
— Jo, jag vet, att dom ä det, svarade Frasse och
pratade på. — Man ä väl inte så dum, att man går
på visit, då ingen ä hemma. — Därmed slängde han
ytterrock och hatt på en hängare och beredde sig att
gå vidare. I detsamma upptäckte hans målaröga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
