Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Italienska gruff.
Den bäst formulerade regel går inte halfvägs upp
mot ett enda litet futtigt exempel ur verkligheten.
Allt hvad som sagts af skulptören och den danske
författaren, hvilken ju för öfrigt kände till Italien
bättre än italienarna själfva, var glömdt en half
timme efter uttalandet. D. v. s. skriftställaren
hade föresatt sig att, ifall någon inföding trampade
honom på tårna, småle så älskvärdt som möjligt och
upplysa, att äfven den andra foten fick
begagnas till promenadplats. Undantag gjordes endast
för vänstra lilltåns liktorn. Och norrlänningen och
västgöten hade tummat på, att inte svära annat
än vid särskildt högtidliga tillfällen. För att
någorlunda kunna hålla löftet, nödgades de tiga en
hel dag och väckte en obehaglig uppmärksamhet
med sina nickningar och sitt teckenspråk. De
insågo mycket snart det omöjliga i att fortsätta som
de börjat och tummade tillbaka och blefvo
språksamma och trefliga igen. Hvarpå alla gledo in i de
gamla hjulspåren och kotteriet halkade vidare på
sin bana.
En eftermiddag när det kvinn- och mangrant
sneddat öfver Piazza Colonna och stannat i ett
gathörn för att dividera om, hvilket kafé, som först
skulle hemsökas, fingo de åskåda det stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 04:49:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gjkotteri/0052.html
