Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
herrarne sutto ett par officerare, som på afstånd följt
stridens förlopp. Den radikale publicisten hade
efteråt kysst majoren — han var major nu igen —
på högra kinden och krigaren hade i sin ordning
kysst motståndaren på örat. Sedan åkte de arm i
arm till staden och nu åto de försoningsfrukost på
en ristorante vid Piazza Venezia.
— Ska vi gå eller ska vi åka dit? frågade Frasse.
— Jag ger sjutton i det här, förklarade skulptören
värdigt.
— Men jag vill sabla gärna titta på en duellant,
när jag inte kan få se själfva duellen, menade Frasse.
Skulptören gjorde en gest, som utvisade, att de
andra kunde gå hvart som helst. Nu var han trött
och arg och misstrogen och ämnade svepa in sig i
sin värdighet och förakta södern ett ryck. Inte för
att den fattiga lira man kuggat af honom under
morgonen generade, ingalunda, men han föredrog
afgjordt svenska slagsmål vare sig som åskådare eller
medarbetare. Den här stora apparaten och
tidningsnotiserna och extratågen och bravaderna tilltalade
inte hans sinne, som föredrog det enkla, småtrefliga
och ordentliga.
— Nu kilar vi, upplyste Frasse, när han slutat.
De kilade till Piazza Venezia och fingo ett bord på
ett fullproppadt kafé. Prissen, som serverade dem,
visste allting från början till slut. Öfversten — han
hade blifvit befordrad på den sista halftimmen —
hade gjort kol på den andra. Det var litet korfmat
kvar af publicisten, men så litet att ingen gärna
kunde fästa sig vid det. Den kyparen var hörbarligen
klerikalt sinnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
