Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om en rekommenderad försändelse, innehade han
antagligen de materiella resurserna för närmaste
framtid.
Frasse hurrade fyrfaldigt. Men skriftställaren
bad honom lugna sig, en avis var inte alltid
detsamma som pengar. Skulptören skänkte honom en ny
giftig och pepprad blick och sade, att han fick behålla
den.
Därefter gick sällskapet till posten och kvitterade
ut reket. Det innehöll en beställning.
Alla blefvo nedslagna, men skriftställaren
undrade, om det ej skulle gå att få litet i förskott.
Skulptören undrade också, men endast delvis, han kände
mänskligheten, påstod han, och invaggade sig ej i
några förhoppningar. I alla händelser tog det tid
att få ett vänligt svar på en höflig fråga. Han sade,
att de måste vara filosofiska, och Frasse frågade
om det var något ohälsosamt. Så snart han blifvit
lugnad gingo de till Sora Nina, som var ett billigt
locus, ty ett enkelt och måttligt lif var, hvad de
borde beflita sig om.
Den kvällen visade skulptören, hvilken filosof
han var. Det var också den kvällen han gaf de andra
en inblick i sin rika erfarenhet, särskildt
beträffande de skandinaviska folken, hvilka han kände både
in- och utvändigt. Han öste skopa efter skopa ur
sitt vetandes och sina minnens brunn och hällde
öfver de andra.
— Jo, ser ni, sade han — det ä absolut nödvändigt
att resa till Paris eller Rom för att komma under fund
med sina egna grannar på skandinaviska halfön.
När man ligger som en liten klump besläktade å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
