Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den andre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
der ön runt i professorns fotspår. Han bar portör,
insektshåv och matrensel, han vadade ut i kärren för
att hämta näckrosor och vattenklöver och gick
genomvåt hela dagarna, lycklig över att höra luften fylld
av latinska glosor. Han tröttnade aldrig att.fråga och
professorn, som blivit rörd av arbetarens lidelsefulla
kunskapsbegär, svarade. Han gallrade ut de solkiga
exemplaren bland sina böcker och skänkte dem åt
Betulander, som sken av belåtenhet, var gång han
mottog ett häfte. Han gav många goda råd och än fler
små fingervisningar och förundrade han sig över
något, var det över den andres förmåga att minnas och
tillgodogöra sig de inhämtade lärdomarna. Dessutom
högaktade han den nästan surmulna tvärhet, varmed
dagspenningen mottogs.
»Vet Betulander vad», sade han under deras sista
utfärd före inflyttningen på hösten. »Jag har aldrig i
mitt liv arbetat som den här sommaren. Men så är
det, när man har en kamrat, som intresserar sig för
saken.»
Under hemfärden sträckte Betulander mer än
vanligt på sin oansenliga figur; professorn hade kallat
honom kamrat och det glömde han aldrig.
Betulanders hustru hade även sötebrödsdagar. Hon
satt nära nog var dag i Hällans kök och drack kaffe
med dopp, sladdrade och skröt. Förut brukade hon
mest klaga över de långa vintrarna, nu voro de
förgätna och hon njöt av stunden. Utanför på
gårdsplanen lekte hennes gosse med professorns små flic-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
