Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nisse Nöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
utan invändning. Med en suck, som liknade ett
tröttkört djurs stönande, då det äntligen tillåtes vila, sjönk
han slutligen ihop på halmen i ladugården. Man lyste
på honom med lyktan, och han såg männen undrande
och skygga slå en krets kring sig.
»Det värker, så en rakt kan gå åt», gnällde Öman
och gned sig i ögonen.
Nöjd begrep icke ens varom de talade. Han kände
blott svedan i sitt ansikte, där skinnet skavts sönder,
då Öman tryckte det mot vägens grus. Lemmarnas
obekväma ställning besvärade honom även, men han
anade att minsta klagomål skulle förvärra hans
belägenhet, därför teg han.
»Han ligger rakt som ett osjäligt djur», sade
Bernhard.
»Stort mer ä han väl heller inte», fnös öman.
»Ja, här nyttar det inte att stå längre», sade
Andersson. »I morron får du väl laga, att han kemmer
härifrån.»
»Ja, det ä då säkert som amen i korkan», svarade
Öman. »För kvinnfolkens och barnas skull får vi lov
att ha bort’en.»
De fem gingo och stängde omsorgsfullt dörren efter
sig. På backen utanför stannade alla, och Öman
lättade sitt beklämda sinne med några tacksägelser, vilka
beträffande bröderna Österman åtminstone kunnat vara
hjärtligare. Grosshandlaren svor halvhögt över
skärgården i allmänhet och ön i synnerhet. Men
Andersson, som var praktiskt anlagd, började tala om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
