- Project Runeberg -  Paradiset /
17

(1907) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

II.



När m:r Strickland kl. fem följande morgon trädde ut
ur sin hytt, fann han hvarje man af besättningen på sin
post. Han tände lugnt en cigarr, drog ett par pröfvande
bloss och nickade belåtet, den smakade utmärkt. Sedan
företog han sig att inspektera fartyget, han förmodade, att
det kunde vara ganska intressant just nu.

Hvad han först af allt lade märke till var hafvets
orörliga, dödsstilla lugn och dess djupa, mörka färg. Därpå
tyckte han sig känna, att luften var ovanligt tung att
inandas. — Nåja, orkaner inleddes väl med dessa små förebud.

Besättningen var nästan hemskt tyst och officerarne
blickade vaksamma utåt i alla riktningar. M:r Strickland
gläntade på dörren till doktorns hytt och fann den värde
gentlemannen ifrigt sysselsatt med sina förbandsartiklar.

— Hvad tusan nu doktor, väntar ni arbete?

Han erhöll blott en otydlig grymtning till svar och
gick nyfiken vidare. Efter en blick ned i maskinrummet,
där en hop halfnakna, sotiga gestalter arbetade i en
kväfvande hetta, styrde han kosan framåt fören. Han riktade
i förbigående en fråga till en bredaxlad, rödskäggig matros,
men erhöll intet svar. M:r Strickland fann situationen
ofantligt spännande och beträdde fördäcket, intresserad af
hvad nästa minut skulle medföra.

Så snart han blifvit synlig från kommandobryggan,
ropade någon därifrån ett par ord till honom. M:r
Strickland vände sig om för att fråga hvad man ville och i
samma ögonblick kändes det, som om han varit på väg
att förlora andedräkten, och han famlade häpen efter ett
stöd. Fartygets akter dök djupt ned i vågorna, medan
fören pekade mot höjden, så vred sig det stora skrofvet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:51:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gjparadis/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free