Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjorde några svaga försök att konkurrera, icke att bistå
honom, men den heliga romerska kyrkan triumferade
fullständigt öfver den reformerta, dess representant var ej en
dylik situation vuxen. De latinska orden och den magra,
knotiga gestalten draperad i sin svarta kaftan, utöfvade en
fascinerande verkan på kvinnorna så väl som männen.
De hade alla trott sig känna benrangelsmannens kalla
andedräkt på sina kinder, och fastän de ansågo den värsta
faran vara öfverstånden, fruktade de dock, att döden på
orkanens mörka vingar red bredvid fartyget.
I röksalongen sutto ett dussin äldre män. Deras
glåmiga ögon och nervöst snabba rörelser utvisade, att deras
mod för länge sedan blåst bort, men de sökte likväl visa
sig obesvärade, deras bildning och samhällsställning ålade
dem detta.
— Nu är det ingenting farligt längre, sade
boskapskungen för minst tionde gången på en halftimme.
De andre nickade och sträckte på sig men föllo åter
ihop, så snart det hven litet starkare än vanligt utanför.
Boskapskungen skrattade fånigt och snoppade en cigarr
i orätt ände. Sedan nedlade han hela sin energi på att
sticka den i munnen, men misslyckades fullständigt. Då
tvingade han sig att skratta på nytt och såg sig omkring
med en min, som om han höfligt velat bedja om ursäkt
för sin tankspriddhet och sade.
— Vi borde allt gå och lägga oss, det har varit en...
— Ja visst, ja visst, afbröto alla de andra, utan att
någon rörde sig ur stället.
Klockan tio på aftonen var det beckmörkt och ännu
slungades »The Eagle» framåt af en storm, hvars ursinne
snarare till- än aftagit. Ungefär vid ett-tiden inträffade
katastrofen.
Från ofvan till nedan skakades skeppet af en våldsam
stöt. Fockmasten störtade brakande omkull och en
förvirrad mängd spiror och trasigt tågvirke breddes ut på
fördäck. En räddningsbåt krossades i smulor och lik en
lefvande varelse dödstrött efter en ojämn kamp mot allt och
alla vacklade »The Eagle» från den ena sidan till den andra.
Och öfver hela detta ofattliga kaos begrafvet i natt och
mörker och stormtjut höjdes ett vildt, fasansfullt skri ur
fyrahundra af skräck onaturligt utvidgade strupar.
Ingen frågade hvad det var. Alla anade det.
Midskepps gapade ett två meter bredt hål i skeppets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
