Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fast, att hvaqe mensklig utveckling tillika måste innebärå
en framåtgående utveckling af hvarje enskilds
personlighet samt att någon stadigvarande forbättring i menskliga
samhällen icke kan vinnas annat än genom ett framåtgå*
ende hos hvarje enskild. En ömsesidig vexelverkan måste
här städse ega rum, så att icke någon mensklig förening
eller något menskligt samhälle kan blifva stort och
lifs-kraftigt, som ej består af lifskraftiga personligheter, samt
icke heller den enskilda personligheten kan komma till sin
fulla utveckling annat än i ett derför gynnsamt samhällslif.
Äfven om arbetareföreningar ingås, måste deras framgång
ytterst vara beroende af föreningsmedlemmarnespersonliga
beskaffenhet; och endast en sådan inre anordning af
för-eningarae kan vam lämplig, som tryggar och gynnar den
qelfetändiga utvecklingen hos medlemmarne hvar för sig.
Om i den närvarande ordningen de enskilde arbetarne i
kroppsligt och andligt hänseende vore allt hvad de kunde
vara, skulle säkerligen icke heller deras närvarande
tillstånd gifva sådan anledning till farhågor eller bekymmer*
De äro detta nu säkerligen icke alla, om ock bland dem finnas
flera som äro det. Men just deri, att i den stora industriens
fortgående finnas vissa sidor, som om de uteslutande vunne
öfverhaad, skulle kunna på de enskilde verka nedtryckande,
ligger tidens stora fara. Och om de enskilde arbetarnes
per-sonliga duglighet och själsodling icke höjdes i jemnbredd med
tidens kraf, så skulle man deraf att maschiner alltmera
öfvertaga all sådan kraft, som endast är rent kroppslig,
kunna sluta sig till en fortgående försämring i sådane
arbetares ställning, som endast kunna förfoga öfver yttre
kroppskraft. Genom maschinerna kan och skall äfven arbetarnes
ställning blifva förbättrad, men endast i deii mon deras
förmåga kan blifva af allt högre art, kan blifva
genomträngd af själsodlingens högre kraft. Det synes ock
sålunda ligga i verldsordningens syftning, att menniskans
eget arbete efterhand alltmera måste blifva af andlig art
och icke får inskränkas till arbete ensamt med kroppeu,
utan att ”intelligensens andel i arbetet” städse måste vara
i stigande. För deu med förnuft utrustade menniskan må’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
