Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
gräfva dess grundvalar; de sednare tillknyta dm fnrrtrn
och fullborda saarirällsbyggnftden på den bestående
grunden. De form måste förtrycka friheten; de sednare värna
den. Socialismen måste städse anropa staten för att med
dess makt kunna utöfva sitt våld på den menskliga
naturen, då nämligen dess bestånd under fri konkurrens är
omöjligt och allas frivilliga ingående på dess planer,
som dessutom äro olikartade och sinsemellan stridiga,
ej är tänkbart, om någon deipå kommer att förlora;
den fria associationen är till sitt väsende frivillig, oeh
söker ej ens något omedelbart understöd af staten, af
hvil-ken blott begäres att den lika. akall skydda alla. I allt
är sålunda en genomgående motsats emellan socialismens
tvång och associationens frihet. Näppeligen har också
något varit så hindeciigt för arbetareföreningames af
tidens anda och behof betingade utveckling, som den stygga,
vräagbild, de socialistiska drömmerieraa framställt deraf.
Denna har varit för de fria associationerna skadlig, så väl
genom den deraf väckta misstron hoa de bddade klasserna
och hos regeringarne, som ännut aera genom den förvillade
riktning och gestaltning, i hvilken allt för många
arbetareföreningar framträdt. Den enda ledning arbetarne för
detta sitt sträfvande haft att tillgå har nämligen varit en
soeialistisk, som lockat dem med bedrägliga lysande
löften, för hvilkas infriande vexlar måst dragas på staten ,
hvarefter, när staten sett sig ur stånd att godkänna och
infria dessa, protesten kostat strömmar af blod. Med detta
sista åsyftas naturligtvis mest förhållandena i Frankrike,
som ännu alltjemnt lider af en socialistisk, mot frihet och
sjelfverksamhet fiendtlig samhällsordning, i hvilken staten
skall göra allt, de enskilde intet; och hvarest derföre
jemte den måhända mest lifliga trängtan till associationen
de största svårigheterna uppresa sig emot dess stadiga
och jemna utveckling. Äfven i andra länder har likväl
socialismen säkerligen bidragit att göra den fria
associationen misstänkt och att gifva dylika ansträngningar en skef
riktning. Härmed må likväl ej förnekas, att äfven den
socialistiska rörelsen må bafva varit ett af uttrycken för ti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
