Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 108 —
HEDENIUS..
Läkarens första pligt är att bistå dem som lida.
KUNGEN.
Det är sant! (Sätter sig vid bordet.) Eh bien! låt
höra hvarför ni låtit mig vänta.
HEDENIUS.
En äldre man hade halkat i trappan som leder
upp till hans kunglig höghet hertig Karls våning,
och man ämnade just sända honom till en
faltskärs-stuga, när jag kom.
KUNGEN.
Nå?
HEDENIUS.
Man trodde att han brutit benet; men till all
lycka hade det stannat vid en vrickning. Emellertid
tog det sin tid att undersöka skadan, att få foten i
led igen och att ordinera något som kunde lindra
svullnaden.
KUNGEN.
Tillhörde han hofvet?
HEDENIUS.
Ja, ers majestät... han var slottsknekt.
KUNGEN.
Och för en sådan låter ni ktingen vänta?
HEDENIUS.
För läkaren är en patient främst — och ers
majestät hade inte vrickat foten.
KUNGEN (skrattar).
C’est vrai! (För sig, i det han fixerar honom noga.)
Han är originell (Högt.) Jag måste väl således
förlåta er!
HEDENIUS.
Ers majestät är allt för nådig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
