Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Sverges ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 geografien’
äldst Rotneby vid vattenfallen i den från sjön Rottnen kommande, förr
Rottneån (av rotn ’rytande’ fors) kallade Ronnebyån, och Vimmerby, ej
långt från sjön Vimmern, samt köpingarna Gamleby, så kallat sedan den
redan på 1200-talet omnämnda staden Västervik 1433 flyttats från platsen
för det nuvarande Gamleby till sitt nya läge, Ljungby och Hörby, förr
Hörgby (jfr ovan s. 6).
Men även på den utveckling, som det urgamla ordet turi ’inhägnad
gårdsplats’ genomlupit i engelskan, där det under formen ioivn betyder
’stad’, äga vi ett par exempel. Det ena är Sigtuna, som under formen
Sictona omnämnes redan på 1000-talet hos Adam av Rremen och senast
omkring 1050 flyttades från sitt gamla läge vid det nuvarande
Signils-berg, förr kallat Fornsigtuna, till sitt nuvarande på andra sidan av
farleden. Vad förra delen av detta ryktbara namn haft för betydelse, är ovisst.
Det kan vara en form av ordet seger, äldst sigr eller sig, och
»segergårdarna» skulle då — liksom Eddans sigtopter ’segertomter’ — kunna vara
de gårdar, som ta priset framför andra, eller där framgång och lycka bo
(jfr segerhuva och den lyckobringande segersten, varpå man förr trodde),
eller där någon seger vunnits. Men det kan ock vara någotdera av de från
svenska och norska dialekter kända orden sig ’ur marken framsipprande
väta’ och sik ’vattensjukt ställe’ (jfr t. e. det ångermanländska Siktune, nu
Sigtom), och denna mera prosaiska tydning har väl, liksom i allmänhet
dylika, den större sannolikheten för sig. Det andra exemplet är Eskilstuna,
dvs. den helige Eskils (Södermanlands apostels, död omkr. 1080) gravplats,
äldst hospital, sedan kloster, så kungligt slott, slutligen på 1600-talet stad.
Ja till och med den utveckling från ’hus’ till ’stad’, som visar sig i
det franska ville av latinets villa, ha vi motsvarighet till. Sala, som
visserligen ej blev stad förr än 1624, men som nämnes redan 1335, är plural
av sal i dess äldsta betydelse ’boning, hus’ och utgör sednare leden i
Uppsala. Detta nämnes redan på 900-talet hos norska skalder och på
runstenar samt såsom stad 1164, men avsåg då ännu det numera s. k.
Gamla Uppsala och hade fått sitt namn ’Sala där uppe’ i motsättning till
en nu försvunnen gård Sala, belägen ett litet stycke längre nedåt ån och ute
på slätten. Sedan ärkebiskopssätets flyttning 1273 till det första gången
1232 omnämnda Arus ’åns [dåvarande] mynning’ eller, som det till skill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>