Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Sverges ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sverges ortnamn
23
o 0 • o
en äldre (och större) sådan’, t. e. Jonstorp, Tosterup och Akarp i Skåne,
Björnorp i Kalmar län, namn som sålunda i allmänhet tillhöra övergången
från heden till kristen tid omkr. år 1000. Ungefär samtidiga torde de
icke så vanliga på -bol eller -böle ’gård, hemman’ vara, t. e. Knutsbol,
Olofsböle eller, bildade såsom ofta härvidlag är fallet av annat än
personnamn, Forsbol, Nyböle (Nijbble, Nibble). Avgjort till kristen medeltid höra
däremot de synnerligen talrika, nästan uteslutande till det forntida
Götaland inskränkta namnen på -ryd (så i Östergötland, Småland och
Blekinge) med biformerna -röd i Skåne och Bohuslän, -red i Västergötland
och Halland samt -rud i Dalsland och Värmland. Ordet betyder ’röjning’,
särskilt i skog, och därför uppträda ifrågavarande namn också väsentligen
i gamla skogstrakter, t. e. i Skåne till ett antal av flera hundraden, men så
gott som uteslutande på och kring Linnerödsåsen. Oftast äro de
sammansatta med ett mansnamn, den förste rödjarens, t. e. Boaröd, Hjälmseryd,
Tors-red, Olserud av Bo, Hjälm, Törd och Oiver. Ungefär samtidigt uppkomna äro
de ävenledes talrika namnen på -böda, nu oftast förkortat till -bo, ’hus
för tillfälligt inhysande av folk, fä eller förnödenheter’. Dessa äro spridda
över nästan hela Sverges forna skogstrakter och oftast sammansatta med
personbenämningar, t. e. Ingeboda, Gundlebo av Gunilla, Skinnarebo av
skinnare ’körsnär’. Snarast något yngre äro de huvudsakligen till
Småland (t. e. ett 30-tal i Ydre) inskränkta på -måla, -målen ’nyodling mot
äganderätt för viss tid’, t. e. Torsmåla, Eriksmålen.
Emellertid finnas ock rätt många kulturnamnstyper, som ej innehålla
personnamn. En sådan är den blott under hednatiden använda och
väsentligen Svealands slätter tillhöriga — t. e. i Uppland över 40 namn, varav
15 på socknar, alltså gamla kulturcentra — på -tuna ’inhägnade platser’,
t. e. Håtuna av liå ’hög’, Sätuna av sä ’sjö’. Men då offerplatserna voro
inhägnade, så träffas här ofta gudanamn, t. e. Fröstuna, Närtuna (äldst
Nierdha-), Torstuna, UUtuna (äldst Ulla-), dvs. Frös, Njords, Tors och Ulls
hagar. Gudanamn uppträda också före -sala ’boningar’, -vi ’helig plats’
och -åker ’odlad (tempel)jord’, t. e. Onsala, äldst Othänsala, i Halland,
Odensvi, Frösvi, Torsvi, Ullevi, Odensåker, Torsåker, Friggeråker, äldst Friggiär-,
genitiv av gudinnenamnet Frigg. Däremot förekomma icke, såsom förr
antagits, gudanamn före -by, ty Torsby o. d. är icke Tors, utan Tords by.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
