Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Åkerhielm: Sydsvenska höglandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sydsvenska höglandet
51
rest landet å de s. k. södra och östra stambanorna, som draga tvärs
igenom Småland från söder till norr, att det är ett ödsligt och ointressant
land. Ett sådant omdöme visar blott, att de aldrig med vaket sinne
studerat landet, att de icke sett det utanför den moderna allfarvägen av
järn, att de aldrig gjort sig mödan stifta närmare bekantskap med det
härdiga, arbetsamma och vakna folk, som bor mellan de tusen blåa
sjöarna i de djupa skogarna i småländska nejder. Det visar även, att de
icke öst ur den rika källa av sagor och sägner, som rinner levande och
klar i mången småländsk bygd, icke känna de många stämningsfulla
berättelserna eller synliga minnena från århundradens strider med grannarna
i söder och väster.
Den, som vill lära känna landet, får icke följa den stora strömmen.
Han måste följa kullurens gamla pulsådror, landsvägarna. Han skall
uppsöka de små stugornas folk lika väl som storindustriens brännpunkter,
mossarnas vida värld nere i Sunnerbo lika väl som det mångbesjungna,
vackra Värend, oxarnas bekanta hemland kring Värnamo ej mindre än
de krigiskt minnesrika gränstrakterna mot Halland och Skåne, han skall
gå in i hemslöjdens små stugor i Gnosjö ej mindre än studera Tabergs
forna bergslagsbygd.
Högsmålands båda län, Jönköpings och Kronobergs, falla båda belt och
hållet inom sydsvenska höglandet. Denna indelning av landet är endast
administrativ och har föga eller intet med natur och folk att skaffa. På
mycket mera naturlig grund vilade den gammalsmåländska indelningen i
folklanden Finnveden, Värend och Njudung, framsprungen som den var
ur historien och folkinvandringen.
Meningarna rörande Sverges första bebyggare och varifrån de kommit
och vilka de voro, som först slogo upp sina bopålar i landet, äro ännu
delade.
Visst är emellertid, att vad sydsvenska höglandet beträffar, detsamma
ganska tidigt blev bebyggt, och att folkströmmen rört sig från
kusttrakterna uppåt floderna. Därigenom hava nejderna omkring sjöarna blivit
befolkade, och först sent hava människorna trängt fram över de höglända
skogarnas trakt, tagande den till hemvist. Lång tid har därför denna
skogsbygd genomkorsats endast av enstaka stigmän, vilka följde djurstigar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
