Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Åkerhielm: Sydsvenska höglandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sydsvenska höglandet
(85
som detta enstaka skogsberg. Medan vi göra en promenad till berget,
som ligger ganska nära stambanan, torde några ord om småländska sagor
vara på sin plats.
Landet är och framför allt har varit ganska rikt på sagor. Endels
komma dylika sagor från den tid, då ännu hedendom och kristendom
stridde om herrevälde över människorna, endels komma de åter från de
blodiga krigens århundraden. De förra sagorna äro lätt igenkännliga på
sin starka övertro, sin katolska färg och sin äventyrlighet. Häxor och
troll äro ofta inblandade i dessa sagor såsom bärare av den gamla
kulten, och kyrkliga signerier och järtecken saknas sällan.
De senare sagorna åter, som framför andra förtjäna namnet tradition,
övergå utan gräns i historiska fakta och återfinnas, som naturligt är,
särskilt i gränstrakterna mot Danmarks forna besittningar. Till detta slag
av berättelser kan sägnen om Blända och danskarna hänföras. Många,
ja, man kan väl säga, de allra flesta hava redan upphört att leva den
muntliga traditionens liv och skulle säkerligen vara bortglömda, om icke
forskare och hembygdsvänner hade upptecknat dem. Andra fortleva
ännu genom allmogetraditionen, men torde dessutom genom upptecknande
blivit räddade från glömskan.
Till brytningstiden mellan hedendom och kristendom höra sagorna
om Hanaslövsberget. Av de många berättelserna om detta berg skall här
i korthet blott en anföras.
I berget bodde en led trollpacka vid namn Hansla Kittan. En gång
blev en hustru i trakten bergtagen av trollet, och hennes man sökte länge
förgäves efter henne i skogarna, som omgiva berget. Efter sex långa års
vistelse hos trollkvinnan lyckades hustrun emellertid för en stund smyga
sig ut och sammanträffade med sin man i skogen. De överenskommo
då om flykt. På dymmelonsdagskvällen (onsdagen före påsk) skulle hon
i sällskap med trollen rida från Mulleberg i Härlöv till Broakull i Ör,
emedan därvarande bergafolk styrt till med gästabud för grannarna i
Hanaslövsberget. Då borde mannen taga en mässhake med sig och
passa på i tjocka skogen vid ridvägen mellan Gåvetorp och Härlöv (den
nuvarande häradsvägen var då ännu icke anlagd). Med hjälp av
prästerligt signeri borde han hålla sig dold för trollen i busksnåren. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
