Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Ramberg: Bland Bohusskären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
island bohusskären
139
större fiskena även bringa goda inkomster åt många, räcka de dock icke
till för alla. Därtill kommer, att de även kunna slå fel. Därom få vi
tillfälle att ytterligare tala, då vi nu skola följa våra bohuslänningar ut
på storliske.
IV.
MED STORSJÖFISKARE VID BALTASOUND.
Den bohuslänske fiskaren har alltid varit sin egen arbetsgivare. Att
mot lön taga tjänst hos någon passar ej för hans skaplynne. I de få fall,
där sådant har försökts, har det icke slagit väl ut. Arbetet har saknat
fart och intresse, och behållningen har blivit klen. Därför råder i
Bohuslän det egendomliga förhållandet, att ett fiske, som ger åtskilliga miljoner
kronor om året i vinst, till större delen står utanför den storkapitalistiska
företagsamheten. Det är, trots de väldiga värden, de vid detsamma använda
materialerna äga, i stort sett ett småfolkets sam arbetsföretag.
Ännu liksom på fars och farfars tid sluter sig fiskarfolket samman i
lag, som beslå av män från samma läge, ofta nog tillhörande samma
släkt. Gemensamt äro de ägare till nödiga bålar och redskap, gemensamt
bestrida de kostnaderna för dessas underhåll och avbetalning, gemensamt
svara de för anskaffningslånen, och gemensamt dela de vinst och förlust.
På så sätt är det med sillfiskets vadlag, så ock med de lag, som ombord
på de från Slorbritannien köpta kuttrarna bedriva långfiske vid
Shetlandsöarna.
Det var, som redan sagt, ett stort framsteg för del bohuslänska
havsfisket, när man lade sig till med dessa kuttrar. De förut begagnade små
fiskeskutorna voro aili för dåliga sjöbåtar för att kunna ge nog trygghet åt
arbetet i de stormuppfyllda farvattnen. Också hörde man den tiden talas
om den ena olyckshändelsen efter den andra. Ej heller tilläto de fiskarna
att göra nog snabba och därigenom nog många resor under en fiskesäsong.
Nu är det annorlunda. De engelska kuttrarna erkännas allmänt som
goda seglare och utmärkta sjöbåtar, även om de, som nämnt är, börja
överträffas av svenska fartyg av nyare inrättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
