Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isak Fehr: Mälarlandskapen och Mälaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MÄLARLANDSKAPEN OCH MÄLAREN
171)
sjöar, än i de trånga sunden det vidgade och lugna utloppet av någon
norrländsk älv, även detta ett kvarlevande drag från ett skede i dess
forntidsliv.
Så sällsam är denna för sin naturskönhet berömda sjö, all de isländska
sagorna grepo efter sina gudasägner för att förklara dess ovanliga och
oregelbundna form. En
av gudavärldens kvinnliga
väsen, åsynjan Gefion,
sändes av Odén, som då
bodde på den danska ön
Fyn, nordöst över sundet
att leta efter land. Då
kom hon till kung Gylfe
i Sverge, som lovade henne
ett plogland. Så for hon
till jättarnas land norrom
Sverge; där fick hon fyra
söner med en jätte. Dem
skapade hon till oxar,
spände dem för plogen
och släpade sedan det av
plogen utskurna landet ut
i havet och väster ut
gentemot Fyn. Det blev kallat
Seland. Där hon bortfört
landet, är nu ett vatten
eller en sjö, som kallas
Lågen, det gamla namnet på Mälaren; därför ligga fjärdarna i Mälaren
som näsen på Seland. Detta berättar Snorre Sturlason efter ett kväde av
skalden Brage den gamle.
Det kräves både en stark fantasi och en stor obekantskap med
Mälarens och Selands konturer och storlek för att finna något träffande i
nämnda dikt. Visserligen är Selands form mycket oregelbunden med
många utbuktningar och halvöar, men dess ytvidd är omkring 5 gånger
Fig. 82. Landskapsbild från Nådhammar, Södermanland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
