- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : första bandet /
177

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isak Fehr: Mälarlandskapen och Mälaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

177

ligga ståtliga gamla slott och herresäten. En mycket stor del av åkern,
skogen och sjöarna hör till dessa storgods, som bevarats samlade på en
hand genom fideikommiss-stiftelser. Sådana och andra stora herregods
äro Sävstaholm, Eriksberg, Stenhammar, Vibyholm, Sparreholm och Tista.
Men de ljusa, leende trakterna skulle icke höra till Mälarlandskapen, om
icke också här infattningen på närmare eller fjärmare håll utgjorde
barrskogsklädda höjders vågiga linjer. Även här påminnes man på ett
behagligt sätt, att man vistas i det stora skogslandet.

Mälarlandskapens skogsmarker, d. v. s. den barrskogsbevuxna
jordytan, upptar ungefär hälften av hela deras yta. Naturligtvis är ej
skogsmarken jämt fördelad; de stora jämna åkerbruksbygderna ha mycket litet
skog, under det att andra trakter nästan belt och hållet upptagas av den
oländiga skogsmarken, inom vars gränser på många ställen betydande
mossar och myrar hindra odlingens utbredning. I dessa landskap, där
jordbruket ger de flesta näring, kunna människorna icke bo mycket tätt;
frånräknar man städernas, på små ytor sammanpackade befolkning, stiger
medel siffran för landsbygdens folktäthet i dessa landskap endast till
omkring 20 på kvadratkilometern; medräknas städernas folkmängd, med
undantag av Stockholm, stiger medeltalet till omkring 25. Både den förra
och den senare siffran beteckna en ganska gles befolkning.
Mälarlandskapens ytvidd uppgår till något över 30 tusen kvadratkilometer, och deras
inbyggarantal blir således, efter beräkning av 25 på kvadratkilometern,
omkring 750 tusen. Lägger man därtill Stockholms folkmängd på en
tredjedels miljon, blir antalet av människor i Mälarlandskapen något över
en miljon, d. v. s. en femtedel av hela Sverges befolkning. Under det alt
folktillväxten i dessa gamla kulturtrakter under de senaste årtiondena ej
varit så stor som på andra håll i vårt land, såsom längst i söder och
i Norrland, har dock deras befolkning ännu en stor betydelse för hela
vårt land, i synnerhet då rikets huvudstad, som så hastigt tillväxt på många
områden, räknas hit. Dessutom får ej förglömmas, alt Uppsala, Sverges
äldsta och största universitet, ligger här.

De landsmål, som här talas, torde vara de, som mest likna
riksspråket. Alltsedan tiden för den svenska reformationen, som utgick från

Geografien. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:54:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/1/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free