Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helge Nelson: Bergslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föres över 1,5 miljoner ton malm ur djupen upp på gruvbäcken. Så gott
som all den malm, som förarbetas inom Sverge, tages ur dess gruvor.
Fyra femtedelar av det tackjärn, smidesjärn och stål, som frambringas
inom landet, komma från Bergslagens masugnar och järnverkstäder. Nära
30,000 arbetare sysselsättas i dess gruvor, hyttor och metallverkstäder. Så
är alltjämt Bergslagen, och i nästan lika hög grad som förr, den svenska
järn till verk ningens hemort.
Och den rollen torde Bergslagen för lång tid framåt komma alt
inne-hava. Ty de väldiga malmstockarna räcka, så långt man noggrant
undersökt dem, med den nuvarande brytningen minst ett hundratal år, och
härtill komma de tillgångar, som troligen förefinnas på större djup. De
väldiga skogarna skötas som kanske ingenstädes eljes i vårt land. Ar efter
år lämna de sin gärd av kol och ved till hyttornas och stålugnarnas
eldgap. Om trots all skogsvård redan nu bristen på kol är kännbar och
står som den hotande faran för järnindustriens framtid, så torde det dock
endast vara en tidsfråga, när järnframställningen på elektrisk väg hunnit
över försökens skede och öppnat en ny framtid för Sverges bergsbruk
och järnutvinning.
l!)ü GEOGRAFIEN
Vi försätta oss till Västmanlands västligare delar, till Örebro läns
bergslag. Det är en typisk bergslagsbygd, där flerstädes det ena lilla
gruvhålet ligger intill det andra, där del finns gott om vattenfyllda utbrutna
schakt, förfallna små hyttor och tystnade hamrar, där de gamla
bergsmansgårdarna med sina järnskorstenar ännu ge en fläkt av forna tiders
bergslagsliv. Men för var dag, som^går, plånas minnena därav ut, och
även här reser sig på ruinerna av det gamla hantverksmässiga bergsbruket
storindustrien med bolagsherrar och arbetareskaror.
Av de väldiga trafikleder, som genomskära Bergslagen och förmedla
utförseln av dess alster, intaga Bergslagernas och med denna förbundna
järnvägar samt Grängesberg-Oxelösund främsta rummen. Om vi följa den
senare, komma vi vid den stora knutpunkten Frövi in i Bergslagen. Vi
följa Frövi-Ludvikabanan — en del av den stora trafiklinjen — upp efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
