Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helge Nelson: Bergslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liKUGSI.AGKN
gammaldags utseende, stora skuggiga parker och små gröna klippta häckar
och lövsalar, dammar med vita häckrosor och simmande svanor, — lugna
fridfulla idyller, som man ej alltid finner i de rökhöljda brukssamhällena
i Bergslagen. Tittar man in i ett av de små husen vid den prydliga
bruksgatan, förvånas man över snyggheten och ordningen härinne, större än
den man träffar i uppländska bondstugor. Bruksfolket, som bor i dessa
stugor, har ett utseende, som förefaller dig egendomligt — regelbundna,
stundom fina drag, mörkt hår och svarta ögon träffas esomoftast. Det är
ättlingar av de vallonsmeder, som för nära 300 år sedan av Louis de Geer,
»den svenska järnförädlingens fader», inkallades och här bidrogo till att
driva upp den svenska järnhanteringen till dess höga ståndpunkt. De
inkallade vallonerna höllo sig länge avskilda från den omgivande
befolkningen. De höllo fast vid sin reformerta religion, sina seder och bruk,
samt gifte sig endast med sina egna stamfränder. De, liksom finnarna i
vissa delar av Bergslagen, ha dock nu gått upp i den övriga befolkningen.
Men i utseende och lynnesriktning visa brukssmederna ofta, varifrån
de stamma och äga vallonens livliga och hetsiga lynne samt snabba
uppfattning.
* *
Vi ha lärt känna några av mellersta Sverges förnämsta bergslager. Vi
skulle kunna fortsätta den färden till Närilces livskraftiga järnbruk och
löga givande järngruvor. Värt ett besök vore Ammebergs väldiga
zink-blendeförekomst i landskapets södra del vid Vätterns norra ände, där
Sverges mest givande zinkgruvor äro belägna. Där brytes årligen bortåt
40,000 ton 67 % zinkmalm, som i sin helhet utföres till Belgien, där
zinken utvinnes ur densamma. Ej mindre lärorikt vore ett besök i
Värmlands gamla gruvor — Persbergs, Långbans och andra berömda
malm-och mineral-förekomster. Eller en resa till Värmlands väldiga
järnbruk, Bofors kanonverkstäder — Skandinaviens största —, Degerfors hyttor
och valsverk, Uddeholnisverkens väldiga bruk och skogsdomäner och
många andra större och mindre anläggningar.
Men vi ha redan lärt känna de typiska dragen i Bergslagens natur
och näringsliv och genomströvat ett område av i många hänseenden egen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
