Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Andersson: Sverges geografiska byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
286
värde, och köper för penningarna en annan och bättre nere på
kusttraktens terrassland, där klimatet är mildare, hösten längre och bruket av
jorden lättare än inne i den avlägsna bygd, där han själv en gång såg
dagen.
Ännu en avart av Nordsverges stora skogsland möter oss i Jämtland,
o
från Storsjöns sydända, ända upp till Ångermanland och Sydlappland. Det
är kalkens land. Kalken är en mäktig härskare, i stånd att gestalta
länders och folks öden; ja, det ligger till och med en viss sanning i
påståendet, att det var bristen på kalk i den svenska jorden, som gjorde
slut på vår storhetstid.
Denna brist är nämligen ett uttryck för allt det, som gör vår jord
fattig och karg, som hindrat vårt folk att för århundraden sedan växa
kraftigt i antal och alstra de rikedomar ur jorden, vilka dock överallt ha
utgjort grunden för de stora, längre tid bestående väldena.
Att så är, ser man tydligt, om ock i mindre skala, även i vårt hind,
där överallt kalkrika områden äro kulturens och den politiska maktens
uråldriga säten. Namnen Uppland, Öster- och Västergötland, Dalarnas bvgd
kring Siljan samt Jämtland må vara vittnesbörd nog. Härinom ligga
urhemmen för svensk kultur och svensk statsbildning, och här träffas än i dag
landets rikaste bygder, hur än tiderna ändrats och kulturen skiftat form.
Det fanns ett avlägset skede under jordens forntid, benämnt
silur-tiden (fig. 151), då i havets djup avsattes de kalkstenar och kalkhaltiga
skiffrar, som utgöra huvudkällan för den kalkrika jorden hos oss. Ett
stycke av denna gamla havsbotten med sina avlagringar har just blivit
bevarad i Jämtlands och Ångermanlands bördiga bygder; Storsjöns flacka
dal ligger just i dess medelpunkt (fig. 152). Här har odlingen tagit en
mycket stor del av marken i besittning såsom åker och äng, men längre
norrut i de trakter, som genomskäras av den nya järnvägen mellan
Östersund och Ström, torde alltjämt jordbruket ha att avvinna skogen bland
de värdefullaste och största områden, som i vårt land återstå att odla.
Men även skogen växer fortare och bättre på siluravlagringarna än på
urbergets kalkfaltiga mark.
En annan märklig och i Sverges kulturhistoria betydelsefull bygd är
randzonen meljan skogslandet och det mellansvenska låglandet, det gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
