Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Andersson: Sverges geografiska byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
291)
G EOGHAI-IIiN
äldre dagar, såsom Örebro, Västerås, Enköping, Uppsala, Stockholm,
Nyköping m. 11.
Det vidsträckta mellansvenska sänkningsfältet intar i allmänhet en
ringa höjd över havet, något som en blick på nivåsiffrorna för de stora
sjöarna tydligt ådagalägger (Mälaren 0,5 ni., Hjälmaren 21 m., Vänern 44 ni.
och Vättern 88 m. ö. h.). Deras djupaste delar nå under havsytan. Även
liöjdpartierna överstiga sällan 100 m., om man undantar partiet norr om
Vättern fram mot Vänern (Tiveden), som är
något högre. Då den nyss omtalade stora
nedpressningen av jordskorpan i samband
med istiden skedde, blev det här
jämförelsevis låga landet nästan belt sänkt under
havet, vilket då i Mellansverge nådde 125
—175 m. högre än nu. Det sträckte sig
oavbrutet från Skagerrack till Östersjön
samt även över större delen av Finland bort
till Ishavet (fig. 163). Denna nedsänkning
av mellersta Sverge under havet mot
is-lidens slut har varit av mycket stor
betydelse för Sverges och dess folks historia.
Över de steniga moränerna, över många
delar av rullstenåsarna avsatte havet en
bördig lera, vilken särskilt i Uppland,
Närke, Öster- och Västergötland på grund
av berggrundens kalkrikedom blev starkt
kalkhaltig, en s. k. märgel. Denna
bördiga, stenfria lera, vilken ävenledes är lätt
att odla och genom sin vattenhållande
förmåga möjliggör för grödan att stå emot
den ofta i mellersta Sverge under försommaren ihållande torkan, har
föranlett uppblomstringen av de rika åkerbruksbygder, där en gång i liden
de småstater utväxte, som till sist sammanslötos under namnet Sverge.
Dessa lerslätter, framför allt Öster- och Västergötlands, utgöra än i dag
jämte Skåne landets viktigaste åkerbruksområden, med en tät befolkning
Fig. 1()7. Sjön Aspen i Julita
socken, Södermanland. Sjöbäckenet
bildat genom förkastning vid
svd-östra sidan och uppdämning av en
rullstensås (helsvart) på den
sydvästra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
