Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amund Helland: Norges ytbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORGES YTBILDNING
319
med topparna likna till formen mest av allt en ihålig tand, om en sådan
jämförelse får användas, där bottnen är själva hålet och topparna, ju
djärvare form de ha, desto mera likna de stumpar och bitar, som kanta
den ihåliga tanden. Lika________
litet som den sjukdom, .^S^^BHHK^^^1
vilken angriper en tand,
frambringar en jämn yta,
lika litet jämna jöklarna
genom sina angrepp hela
fjället, men de frambringa
en mycket oregelbunden
yta, även om det ej i
enskildheter kan påvisas,
varför den ena toppen ej
är alldeles lik den andra.
Då bottnarna äro de
fördjupningar, som
jöklarna frambringa på sitt
underlag, och då jöklarna
i sydliga länder ligga högt
över havet och i nordliga
länder lågt, så äro även
bottnarna så belägna, att
de i Alperna (fig. 189)
ligga 2,000 till 3,000 meter
över havet, i Sogn och i
.1 o tim fjällen på omkring
1,000 meters höjd. I
Finnmarken ligga de så lågt,
att havet går in i dem,
så att de bli fjordar, som Lilla Kärringfjorden på Stjärnön (lig. 190) och
Hornviken vid Nordkap (lig. 192).
Dylika fjordar kunna kallas bottenfjordar, liksom de dalar, som sluta
Fig. 18(i. Karta över bottnar och insjöar på Lofotens
udde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
