Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amund Helland: Norges ytbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
GEOGRAFIEN’
Portugal vänder liksom Norge en lång sträcka av sin kust mot väster,
men där tinnes icke en enda fjord.
Resa vi längs alla kuster hela jorden runt, så återfinna vi fjordarna
långt söderut på det södra halvklotet, exempelvis i Patagonien och på
Nya Zeeland. Vi finna en stor allmän lag, som lyder sålunda: Fjordar
uppträda i kuststräckor på högre nordliga och sydliga breddgrader, men
de saknas i varmare länder. Vidare uppträda aldrig fjordar enstaka på
en kuststräcka, utan alltid tillsammans, några eller många i sällskap,
Fig. 189. Bottnar i Alperna i Säntis och Altmann.
Alla delar av norska kusten utgöra exempel härpå. På resan se vi
ock, att de kuster, som ha fjordar, i allmänhet även ha vad vi kalla
en skärgård; det vill säga, att det längs kusten ligger en liel rad av stora
öar och dessutom talrika små, ofta tusentals i ett enda härad, och många
ställen finnas, där havet är så översållat med öar och skär, att det myllrar
av sådana.
Så är det någonting annat, som också är märkvärdigt. I samma
länder, där vi ha talrika fjordar, små och stora, och vid kusten en
skärgård av stora och små, höga och låga öar — där finna vi också talrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
