Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amund Helland: Norges ytbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
norges ytbildning
327
rande stora fjordar. De äro så många, och det hela är så välbekant, att
namnen ej behöva nämnas.
Egendomliga, ofta viktiga för samfärdseln äro de tvärdalar, som gå
från dal till dal, vilka högre uppåt bli tvärklyftor. Ofta ha dessa sänkor
uppstått därigenom, att väggen mellan två bottnar eller mellan en botten
och en dal har försvunnit. Fig. 193 visar de bekanta Sju systrarna i
Helgeland. Dessa »systrar» äro skiljeväggar mellan bottnar, men de
väggar, som begränsa boLtnarna baktill eller inåt, äro lägre, så att det
uppstår tvärsänkor.
De mäktiga jöklarna under istiden rörde sig från landets högsta delar
ut åt bägge sidor, strömmade i likhet med floder, tilltogo i bredd och
tjocklek i samma mån som de förenade sig, såsom floderna göra. Men
sedan, i samma mån som de kommo närmare havet, avtog mäktigheten,
de bredde ut sig emellan och över småöarna och smälte undan på vägen.
Följa vi en stor fjord som Sognefjorden med dess dalar och sidodalar,
ända från högfjället ut mot havet, så återfinnas överallt spåren av de
krafter, som här omtalas.
Sognefjordens dalar och bidalar nå upp under Jotunfjällens toppar i
Horungarna och upp under jöklarna på gränsen mellan Sogn och
Ski-åker, och de sluta här i tjogtal som bottnar och »säckdalar», vilket är
den form av jökeldalar, som vi ha lärt känna. Dessa bidalar utmynna i
sidodalar och dessa åter i fjorddalar, och liär möter åter ett viktigt och
egendomligt drag i Norges byggnad, nämligen det, att sidodalarna ofta
utmynna mycket högre än huvuddalarna, så att älvarna störta sig i vilda
forsar ned i huvuddalen.
Exemplen äro många: i Utladàlen, som från Ardalsvatten går upp i
fjället, utmynna 10 sidodalar på större höjder över huvuddalen, så att
bäckarna från sidodalarna störta i forsar ut över huvuddalens sidor.
Orsaken härtill är den, att jökeln i huvuddalen har varit mäktigare, har
kunnat arbeta snabbare på att fördjupa sitt underlag, så att småjöklarna
uppe på höjden ej ha kunnat hålla jämna steg med den; därför ligger
sidodalarnas botten nu högre än huvuddalarna. Detta är ett mycket
utmärkande drag i de länder, vilkas form åstadkommits av jöklarna, icke
av floderna. Flodens arbete är just verksammast där, varest forsen brusar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
