Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yngvar Nielsen: Telemarken och Tröndelagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
telemarken och tröndelagen
349
förefalla tämligen värdelöst, kan senare bli givande nog och göra
gruvdriften lönande.
Men allt detta liv på fjället och i dalen har ej gått spårlöst förbi.
Märkena därefter ha säkerligen hållit sig länge. Det råder mellan dessa
landskap och Gudbrandsdalen en genast i ögonen fallande
överensstämmelse i kultur. Gudbrandsdalens stora, breda dalsänka har ägt större
välstånd än de smala övre dalgångarna i Tröndelagen, ned emot
Dovre-fjället, liksom den har ägt en större krets av gamla släkter, som bättre
kunnat vidmakthålla sina vanor. Men kulturen har dock på båda hållen
haft huvudsakligen samma former.
Dräkterna voro desamma. Det var 1600-talets moder, som utgjorde
förebilden för vad man kallat Tröndelagens folkdräkter. Även om
färgerna växlade, var dock snittet detsamma. På samma sätt förhöll det
sig med de möbler, som användes norr och söder om Dovrefjäll.
Träsniderierna förete också åtskillig överensstämmelse. Här finnas grunddrag
i den gemensamma kulturen, som tyda på likartat ursprung, likartad
utveckling.
Det kan delvis vara berättigat, att man häri ser verkningar av
likheter i folkets karaktär. Men detta är icke tillräckligt för att förklara
likheterna. Det har också varit samma inflytanden utifrån, som ingripit
och givit utvecklingen en likartad riktning. Rörande dessa inflytanden,
som förde svunna tiders främmande dräkter in i dalarna, kan det
knappast förnekas, att gruvorna och deras utländska personal ha varit med
om att angiva tonen samt skänka mönster och förebilder till självständig
behandling. Det är ej möjligt att i enskilda drag påvisa, huru härmed
tillgått; dylika inflytanden verka i regeln mest i det fördolda. Men det
blir icke desto mindre lika sannolikt, att de varit mycket kraftiga och att
de verkat under långa tider.
En annan fråga är, huruvida det ej genom gruvorna överförts
åtskilligt främmande blod till de norska dalarnas befolkning och därmed också
till vissa trakter av Tröndelagen. Här och där leva ännu i sagor och
berättelser minnen av inflyttade främlingar, som skapat nya släkter i Norge.
I flera fall har man också anledning att förmoda, att det på detta sätt
uppstått släktkorsningar, även om ej påtagliga minnen därav bevarats,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
