Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einar Haffner: Norges högfjäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
norges högfjäll
•405
stöta på en människobostad. I Alperna kunna vi icke företaga dylika
vandringar. Där kunna vi klättra upp på höga, spetsiga toppar eller gå
över rämnande jöklar. Men vi kunna icke vandra över vita snöfält, som
sträcka sig oavbrutet så långt ögat når, eller över böljande högslätter,
vilka som ett stelnat hav förlora sig borta vid synranden.
Men ehuru Alperna äro så höga och vilda, äro de likväl mycket
mera civiliserade än de norska fjällen. Hotell och luristhyddor påträffas
överallt, och järnvägarna klättra upp på toppen av höga fjäll. I Norge
är det annorlunda. Där kvarligger ännu det mesta av högfjället i sitt
fria naturtillstånd, oberört av all kultur. Här kan ännu den bortskämda
kulturmänniskan, om hon så vill, leva ett fritt naturliv. Hon kan fiska
i vattendragen, som äro fulla av fet forell, hon kan jaga den vilda renen,
som ilar fram över fälten, och hon kan skjuta ripan, som flaxar borta i
videsnåret. För botanisten är högfjället mångenstädes som det förlovade
landet. Dag efter dag kan han vandra omkring och fylla sin gröna portör
med växter, antingen det nu är stora, färgrika blommor eller små
moss-eller lavarter.
Den rena högfjällsluften är fri från bakterier och botar många
sjukdomar, och därför reser sig nu det ena sanatoriet efter det andra uppe
på slätterna. Det är en ständigt växande ström av människor, både från
Norge och från Europas andra länder, som om sommaren — och ofta
även om vintern — draga upp på de norska högfjällsvidderna för att där
hämta styrka att härda ut i nutidens hårda arbetsliv.
Högfjället i södra Norge har haft stor inverkan på det norska folket
och på Norges historia. Det skiljer i sär landet i olika delar, det
nordan-fjällska, västanfjällska och sunnanfjällska. I forna tider funnos inga
landsvägar över fjället, och del var därför mycket ringa samfärdsel tvärs
över det. Högslätterna skilde i själva verket landets tre huvuddelar från
varandra på ett mycket kraftigare sätt, än Atlantiska havet nu för tiden
skiljer Europa och Amerika. Samhörighetskänslan försvagades därför,
medan känslan för landsdelen stegrades på bekostnad av känslan för
landet. Både trönder och västlänningar och östlänningar glömde ofta, alt
de först och främst voro norrmän. I krig låg varje landsdel utsatt för
angrepp, eftersom det var så gott som omöjligt för de andra landsdelarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
