Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Th. Thoroddsen: Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
448
geografien’
fransmän, engelsmän och tyskar. Man antar, att det årligen vid Island
fiskas för omkr. 60 miljoner kronor.
Sillfisket är en betydande inkomstkälla för vissa delar av landet, i
synnerhet de norra. Norrmännen ha också däruppe byggt flera
valfångststationer, som lämnat god avkastning. Det isländska fisket har gjort
betydande framsteg på sista tiden; man har anskaffat många
fiskebåtar, upprättat
försäkringsbolag, sjömansskola o. s. v. Sill
användes mycket som bete, och
under de senaste 10 åren har
man uppfört en mängd kylhus
efter amerikanskt mönster till
sillens förvarande, och detta
har fått stor betydelse för
fiskerinäringen. Island har många
hjälpkällor och kunde föda
en mycket större befolkning;
nu, då näringarna ha börjat
göra framsteg, råder stor brist
på arbetskraft trots
sommartidens mycket höga löner. Den
isländska befolkningen står sig
ganska bra och kan ingalunda
kallas fattig; nu för tiden råder
flerestädes ett jämnt, om än
anspråkslöst välstånd, men rika
människor i europeisk mening
finnas icke många.
Av de egendomliga geografiska förhållandena på Island och
befolkningens gleshet följer, att samfärdseln i många avseenden är svår.
Till lands försiggår all varuforsling på hästryggen; byggnadstimmer,
spannmål o. s. v. måste föras på hästar inåt landet, ofta många dagsresor över
berg och öknar och många strida älvar. För hundra år sedan fördes
endast föga spannmål till Island, och handelsförhållandena voro på det
Fig. 230. Vätå nedanför Gullfors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
