- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : första bandet /
472

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Th. Thoroddsen: Island

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

472

geografien’

22 meter djupt rör går lodrätt ned i jorden. Mellan utbrotten är skålen
fylld med varmt vatten, som på ytan har en temperatur av 76—86°; nere
på bottnen av röret är värmen däremot mycket högre, 120—130°.

Före ett utbrott hör man dova dån nere i jorden, ångmassorna tätna,
och vattnet sjuder över skålens bräddar. Plötsligt skjuter en vattenstråle
lodrätt upp i luften, därpå följer den ena efter den andra, högre och
högre, 20—30 m., och stundom ännu högre. Vattenstrålarna ses i ångan
som lodräta pelare, men plötsligt sjunker det hela ihop, och skådespelet
är slut. Man antar, att ångtrycket på rörets botten är orsaken till
Gey-sirs utbrott. I djupet kommer värmegraden på grund av vattenmassans
tryck betydligt över kokpunkten på ytan, men i samma ögonblick, som

vattenlager, som ligga nedanför, befrias därigenom från trycket och
förvandlas då också till ånga, och utbrottet fortsältes, tills det utslungade
vattnet har blivit så avkylt, att det förhindrar en ytterligare ångutveckling.

Island har uteslutande de vulkaniska krafterna att tacka för sin
uppkomst. Det är belt igenom bildat av gamla och nya vulkaniska
bergarter, som i form av flytande lava eller aska och stenblock ha trängt upp
på ytan från jordens inre. Större delen av landet har bildats av en mörk,
vulkanisk bergart, som kallas basalt och icke är något annat än gammal
lava. När man seglar längs den isländska kusten, i synnerhet i öster och
väster, fäster man sig genast vid basallbergens egendomliga former; de
branta, nästan lodräta bergsidorna visa sig som väldiga, 625 m. höga,
svarta murar, upptill släta eller landade med skansar och skottgluggar.

Fig. 250. Höet siittes i stackar.

det varma vattnet
nere i röret har
uppnått en högre
värmegrad än den,
som motsvarar
vattnets tryck,
förvandlas det till
ånga och slungar
valtenpelarenhögl
upp i luften. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:54:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/1/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free