Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Th. Thoroddsen: Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
474
geografien’
alldeles vit pimpsten. Lavaströmmar av liparit, obsidian och pimpsten
finnas på några ställen på Island, exempelvis öster om Hekla vid Torfojökeln.
Mitten av Island upptages av lösa bergarter, som kallas tuff och
breccie och bestå av aska och grus, som utkastats av gamla vulkaner.
Dessa bergarter kunna vara av mycket olika beskaffenhet. Några tuffer
äro fina, andra mycket grova; de ha i regeln en rödbrun eller gulbrun
färg. När tuffen är uppfylld av en mängd stora, kantiga lavastycken,
kallas den breccie, men när lavastyckena senare genom floders eller jöklars
hjälp ha blivit glaltade och avrundade, kallas bergarten konglomerat.
Dessa tuffer bilda ett brett bälte tvärs över Island, som på ömse sidor
mot öster och väster begränsas av basalt. Nästan alla nutidens vulkaner
på Island ligga i trakter, där tuff och breccie bilda grunden.
Man antar, att Island i forntiden, under den tertiära jordperioden,
liar varit sammanhängande med Grönland och Skottland — att ett
vulkaniskt land under dessa tider sträckte sig tvärs över norra delen av
Atlantiska havet. Av detta land utgöra Island och Färöarna en återstod,
det övriga har försvunnit i havet. Man har av växtrester från denna tid
kunnat räkna ut, alt medelvärmen på Island den tiden var ungefär
densamma som nu för tiden i norra Italien. I den isländska basaltbildningen
finnas här och där lager av olikfärgade lerarter, innehållande brunkol
och trädstammar, som på Island kallas »Surtarbrand». I leran har man
flerestädes funnit väl bevarade, urgamla växtlämningar, som visa, att dessa
lager ha bildats under ett något varmare klimat än nu. Emellan
utbrotten, som frambragte basalten och luffen, bildades en jordmån med
frodig växtlighet. Den tiden funnos på Island vidsträckta skogar av lönn,
ek, hassel, platan, valnöt, tulpanträd, vilt vin o. s. v. Skada, att där den
lidén ej funnos några människor, som kunde fröjda sig åt all denna
härlighet.
III.
ETT BESÖIv PÅ EN ISLÄNDSK GÅRD.
En isländsk dal begränsas som oftast å ömse sidor av svarta, branta
basaltfjäll med snöfläckar på höjderna. Bergen visa sig i allmänhet vara
någorlunda platta upptill, när man bestiger dem; där uppåt ses endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
