- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : första bandet /
481

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Th. Thoroddsen: Island

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ISLAND

481

9—10 veckor, in i september; först slår man höet på tunen och sedan
på utmarkerna. Man måste skynda sig och använda tiden, ty sommaren
varar i regeln blott 15 veckor. Före skördetiden måste hus och stängsel
repareras, torven skäras och torkas, jordarbeten och jordförbättringar
utföras, fåren ansas och drivas till fjälls; efter skörden skola fåren hämtas
hem igen, handelsresor företagas o. s. v. Den egentliga arbetstiden är
sålunda mycket kort. Från början av oktober till slutet av maj är jorden
som oftast frusen till —1 meters djup, så att jordarbeten blott
undantagsvis kunna utföras under denna tid. Dock är det i detta avseende betydlig
skillnad på de olika trakterna i norr och söder. Under särskilt kalla
somrar, då drivisen belägrar kusten, blir arbetstiden ännu kortare; i de
nordliga trakterna kan det hända, att slåttern avbrytes av snöfall, och
korna måste sättas in i ladugården.

Männen slå höet, och kvinnorna räfsa ihop det, breda ut det och
vända det, när det skall torkas av solen, och samla det i större och
mindre stackar, när man väntar regn. När höet har blivit torrt, bindes
det med rep, flätade av tagel, i 40—50 kg. tunga bylten eller knippen,
som passa till den ena sidan av hästen; två sådana hängas på var sin
sida av klövsadeln och fästas vid träpluggar, som äro anbragta ovanpå
denna. En lång rad hästar, sålunda lastade med hö, den ene bunden
med tömmarna vid den andres svans, drager hem till gårdens högårdar
eller hölador. Högårdarna äro fyrkantiga rum, omgärdade av
grästorvs-murar, bakom fähuset; inne i dessa samlas höet i långa och höga stackar,
som täckas med grästorvor, och ofta läggas stora stenar på, för att inte
höet skall blåsa bort under de häftiga vinterstormarna. Det händer blott
mycket sällan, att markens beskaffenhet tillåter, att höet forslas hem på
vagnar; i norra Island stackas höet från den avsidesliggande utmarken
ofta på platsen och föres så hem på slädar om vintern.

En medelstor, välskött isländsk gård kan lätt föda 7—8 kor och
5—600 får; dessutom hållas 8—10 hästar, men på grund av landets
naturförhållanden blir fåraveln huvudsaken. På Island hålles ungefär en miljon
får. Den isländska fårrasen passar utmärkt för den natur, vari den lever;
det isländska fåret är mycket anspråkslöst och härdat och har en
märkvärdigt seg förmåga att stå emot den oblida väderleken. Det hör till ett

Geografien. 31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:54:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/1/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free