Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villads Christensen: Danmarks städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
danmarks städer
,539
biskopssäte med domkyrka och domkapitel, tolv församlingskyrkor utom
några kapell, tre kloster, ett helgeandshus, ett S:t Michels sjukhus, en S:t
Jörgensgård, Jesu heliga källor, många andliga gillen och sitt eget helgon!
Ribe, som redan på Ansgars tid hade fått sin egen kyrka, förmodligen en
byggnad av trä, fick nu denna utbytt mot den ännu stående mäktiga
domkyrkan, uppförd av kalktuff från Rhentrakterna, och genast räknade
staden ett halvt tjog kyrkor och fyra kloster. Arhus fick en liknande
andlig befolkning, och Odense blev ej endast Fyens biskopssäte, utan i
kraft av en särskild historisk tilldragelse tillika medelpunkt för hela
landets kyrkliga liv.
Ar 1086 blev konung Knut den helige dödad framför altaret i S:t
Albans’ kyrka i Odense. Hans lik bisattes i den nya stenkyrkan, som fick
namn av Helige Knuts kyrka, och påven förklarade honom för helgon.
Hans helgonrykte gav anledning till många vallfärder till Odense; där
stiftades ett S:t Knuts kloster och ett S:t Knuts gille, och tillströmningen
av de många främlingarna blev en stor inkomstkälla för staden och
upphovet till den stora S.i Knuts marknad. Med fullt skäl för staden Odense
Knut den heliges bild i sitt vapen.
Även Själland fick sitt eget helgon, då hertig Knut Lavard dödades
1131 och sedermera av påven förklarades för helgon. Han blev begraven
i Ringsteds kyrka, och helgonet hertig Knut fick snart ungefär samma
betydelse för Ringsted, som konung Knut hade för Odense. Även här
beredde vallfärder till helgonets grav staden stor fördel, och när Knut Lavards
son Valdemar I blev konung i Danmark, valde han och hans efterträdare
intill Erik Menved Ringsteds kyrka till sin gravplats, där de kunde vila i
närheten av sin helige stamfader.
Det blev dock icke Ringsted utan Roskilde, som blev Själlands stifts
huvudstad. Här hade redan Harald Blåtand († 985) uppfört den första
träkyrkan, Trefaldighetskyrkan, i vilken han själv blev jordad, »den förste
konung, som begrovs i vigd jord», säger Knytlingasagan. Under Svend
Estridsson (1047—1076) påbörjades uppförandet av en domkyrka av sten,
och utom den fick Roskilde tolv kyrkor och fem ansenliga kloster. Snart
fanns det knappast någon äldre stad i Danmark, som ej ägde ett eller
flera kloster innanför sina vallar och gravar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
