Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Victor Madsen: Huru har Danmark uppstått?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5(52
GEOGRAFIEN
533 m.—860 m.: märgelbildning, bestående av omväxlande tunna lager av grå, skiffrig
märgel och vit kalksten (ej fullständigt genomborrad).
Sk rivkritans tjocklek är sålunda vid Ålborg över 300 m. och vid
Köpenhamn c. 450 m.
I skrivkritan finnas många försteningar, av vilka de vanligaste äro
havssvampar, som sedan föranledde flintans bildning, sjöborrar, musslor
och s. k. vätteljus eller belemniter. En belemnit är en cigarrformig
kalkkropp, som har bildat ändan av ryggskölden på en nu utdöd bläckfiskart.
Tänder av hajar finnas också.
Dessa försteningar visa oss, att
skrivkritan måste ha avsatts i
havet. Till samma resultat
kommer man, om man undersöker
en smula krita under
mikroskopet.
Man ser då, att den består
av myriader näpna och ytterligt
små kalkskal av de lägst stående
djur, som finnas, foraminiferer,
och av ännu långt mindre,
skiv-formiga kalkkroppar, kokkoliter,
som ha suttit på lågtstående,
encelliga havsalger, kalkalger.
Såväl dessa kalkalger som
fora-minifererna leva blott i havet;
de bekräfta sålunda den
slutsats, vi ha dragit av de större försteningarna. De ge oss tillika en
föreställning om den oerhört långa tid, som har åtgått till skrivkritans
bildning. De största av de nyssnämnda skalen äro ungefär så stora som ett
knappnålshuvud, de flesta äro betydligt mindre. Ändock ha de bildat ett
lager om 300—500 meters mäktighet.
Vi kunna bilda oss en föreställning om utsträckningen av det hav,
vari skrivkritan avsattes, genom att följa dess utbredning. Från Danmark
sträcker det sig åt väster och sydväst under Västerhavet in över sydöstra
Fig. 329. Fossil sjöborre, sedd från sidan
och underifrån.
Fig. 330.
Belemnit.
Fig. 331. Kritslam, sett i
mikroskopet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
