Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. J. Sederholm och J. Quist: Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(iEOGKAFIEN
Europa ansluter det sig emellertid såväl genom sina naturförhållanden
som hela sin kulturutveckling, och med dem känner sig landet självt i
släkt. Men genom en lång landgräns förbundet med Ryssland, Österns
stormakt, har Finland ofta utsatts för inflytelser även österifrån. Det har
utgjort tummelplatsen för striderna mellan ryssar och skandinaver, i vilka
segern så länge varit vacklande. Och nu liksom förr har Finland atl
föra en kamp med tvenne fronter: än mot en karg och ogästvänlig natur
och mot den isande nordan, som sänder sin frost för att skörda frukten
av odlarens möda, och än mot angreppen från öster, som hota dess
nationella kultur med förintelse.
Är det icke underbart, alt detta arma land, som så lång tid av året
svepes av snö och is och vars mark druckit så mycket blod, kunnat
bliva så älskat av sina inbyggare, att de ständigt längta tillbaka dit även
från lyckligare lottade trakter av världen? Måhända ligger förklaringen
däruti, att Finland mera än alla andra länder behöver sina barns kärlek.
Del ligger en rörande vädjan i dess lorftiga natur, och själva vanan atl
sakna och lida gör, att man till sist älskar saknaden och sorgen.
Ödemarkens renhet och kärva kraft, den blida innerligheten hos
insjölandskapet, vinterns vita snödrivor och sommarnätternas ljusa klarhet göra
även på det okonstlade sinnet ett intryck, som aldrig förgår. Icke ens i
jämnbredd med de färgrika tavlor, södern har att bjuda på, förlorar denna
bleka, men ljusa bild sin makt över känslorna.
FINLANDS NATUR.
Om det även i Finlands nationalsång talas om dess »fjäll och skär»,
så äger dock Finland knappast några fjäll, som äro värda detta namn.
Endast i Lappland finnas inom den arm, som Finland sträcker in i
Skandinavien, och som icke i geografisk mening kan räknas till det
egentliga Finland, några verkliga fjällhöjder, bland dem Halditscliok, som
når en höjd av omkring 1,300 ni. Eljes nå bergen även i Lappland
blott sällan en höjd av 500 à 700 meter.
I sydligaste delen av landet når den högsta punkten, berget Tiirismaa
söder om Päijännesjöarna, blott till 223 m:s höjd över havet, d. v, s,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
