Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. J. Sederholm och J. Quist: Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FINLAND
ning över det andliga livet. Småningom framträdde dock författare, som
framhöllo nödvändigheten av en på nationell botten stående litteratur och
bildning och av utvecklingen av det språk, som talades av folkets flertal
Den förste, som uttalade dessa tankar, var Adolf Ivar Arvidsson, vars
djärva fordran på tryckfrihet kostade honom hans lärareplats vid
universitetet. Ar 1828 hade detta, som redan omtalats, från Åbo överflyttats till
Hälsingfors, där det fick en värdig bostad i det nya av Engel uppförda
universitetshuset. Här begynte nu även arbetet på det finska språkets
utveckling bära sina första frukter. Ordböcker, grammatikor och
samlingar av folkpoesi utgåvos. Den första tidningen hade redan år 1820
begynt utkomma. Ar 1831 stiftades det Finska Litteratursällskapet, som
särskilt ägnade sig åt insamlandet av de finska folksångerna. Detta
arbete verkställdes som redan nämnts till största delen av Elias Lönnrot,
Kalevalas skapare. Utkommandet av detta samlingsverk gav en stark
väckelse åt den finska nationalkänslan. Samtidigt begynte den snillrike
språkforskaren Mathias Alexander Castrén under mångåriga resor i
Sibirien och norra Ryssland studera de i dessa länder kvarlevande finska
folkstammarnas språk och lade därigenom grunden till den jämförande
finsk-ugriska språkforskningen.
En ännu starkare väckelse åstadkoms emellertid genom Johan Ludvig
Runebergs diktning. Denna skald, en av de störste, som diktat på svenskt
tungomål, klädde i ord alla de känslor av kärlek till fosterlandet, av
hopp och tillit till dess framtida utveckling, som dittills hade legat gömda
i mänskornas hjärtan. Runebergs läromästare voro de stora grekiska
skalderna och folkdiktningen i olika länder, och hans skaldekonst blev
själv lika enkel och ren som dessa förebilder. I Fänrik Ståls sägner har
han skildrat ett folks djupaste känslor och heligaste strävanden på ett
sätt, som väl icke snart skall överträffas inom något lands litteratur.
Vid Runebergs sida stod den blide Zacharias Topelius, lika varm i
sin fosterlandskärlek. Dennes dikter äga icke samma manliga klang som
Runebergs, men i stället en nästan kvinnligt mjuk och älsklig skönhet.
Som berättare för barn står Topelius oöverträffad, och hans historiska
berättelser och romaner, särskilt Fältskärns berättelser, hava mycket
bidragit till att väcka och stärka nationalkänslan. Ett stort inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>