Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. J. Sederholm och J. Quist: Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
61
särskilt ungdomsföreningarna äro talrika. I dem ägnar man sig
visserligen även åt nöjen, såsom dans och sång, men de bidraga i alla fall till
att utveckla intressen hos grupper av befolkningen, som förut haft föga
tanke för annat än det dagliga brödet.
För sportens idkande finnas även en stor mängd föreningar. I
sådana former av denna, som främst fordra uthållighet och styrka, såsom
i längdlöpning på skidor, spjut- och diskuskastning, kulstötning m. m.
stå finnarna särskilt högt. I antalet förvärvade världsrekord står väl
Finland bland de smärre länderna endast efter för Norge och Sverge och
kan såväl häri som beträffande utbredningen av intresset för idrott tävla
även med många av de större.
Sångarna i ungdomsföreningarna och andra sammanslutningar på
land och i stad samla sig tid efter annan till stora sångfester. Dessa
hållas sommartid, särskilt för de olika språkgrupperna. Utom tävlan i
sång och gemensamt utförande av ett givet program förekomma här
fosterländska tal och uppträdande av musikkapell. Den finska musiken
har under de senaste årtiondena vunnit en ganska stor blomstring. Man
kan som dess grundläggare betrakta tysken Fredrik Pacius, en av
Runebergs samtida, som satt musik till Vårt land och andra fosterländska
sånger. Den fosterländska diktningen inspirerade även i främsta rummet
Pacius’ samtida Ehrström, Collan, v. Schantz m. fi. I intet land sjungas
sådana sånger oftare än i Finland.
En ny riktning i musiken har under senare tid inletts av den redan
världsberömde musikern Jean Sibelius, vars musik ofta färgas av finska
folkvisinotiv eller finsk naturstämning. Sibelius’ musik är än djupt
vemodig, stundom sorgsen ända till förtvivlan, än häftig ända till vildhet.
Den är i sitt slag nästan lika egenartad som Griegs. Även Järnefelt,
Me-lartin, Palmgren och flera andra finska musiker hava skapat mycket vackra
tondikter. I Hälsingfors finnes ett mycket besökt musikinstitut, och en
mängd finska sångerskor och sångare, bland andra Pariseroperans
berömda primadonna Aino Ackté, hava både i Europa och Amerika vunnit
stor berömmelse. Även kvartettsången har i Finland blomstrat, såväl
inom studentkretsar som bland äldre medborgare. Kören Muntra
Musikanter hör till de mest kända och beröinda manskörer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
