Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Broch: Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
90
GEOGRAFIEN’
som förenade sig med polackerna. Av den ganska tata befolkningen (60
på kv.-km.) höra 60 till den lilla, med slaverna mera avlägset
besläktade litauiska folkstammen; 20 äro vitryssar, 12 polacker, 8 judar.
Befolkningen är alltså redan här starkare uppblandad med ryska
beståndsdelar, mindre med polska, men i dess utveckling är det dock beröringen
med Polen, som har avsatt de starkaste spåren. Jordbesittning och
jordbruk erinra därför också här mera om Västeuropa; bönderna bo vanligen
tillsamman i små byar, men jorden är personlig egendom. Liksom i
Polen är nu endast en femtedel av ytområdet beläckt av skog. Den
fruktbara jorden i detta utpräglade jordbruksområde skötes betydligt bättre än
i det egentliga Ryssland och kan därför lämna ett betydligt överskott av
spannmål. Fabriksrörelse linnes däremot ännu så gott som ingen, och
endast 12 X av befolkningen bo i städer. I dessa avseenden påminner livet
inom denna krets mera om de egentliga ryska bygderna.
Denna övergång till det egentliga Ryssland fortsättes och avslutas i
den stora kretsen österut, Vita Ryssland. Vi minnas, att kretsen på sin
tid kom in under det polsk-litauiska riket; först på 1600- och 1700-talet
slöt den sig småningom närmare Moskva. Men allmogen, 85 % av
befolkningen, är rysk, »vita ryssar», som i öster småningom glida över i den
typiska storryska folkstammen. Av de femton procenten icke ryska
beståndsdelar är en väsentlig del judar, men de säregenheter, som i
ekonomiskt och samhällshänseende till en viss grad skilja kretsen från det öster
därom liggande Ryssland, leda sitt ursprung från den polsk-litauiska
kulturkretsen, genom inflyttade fåtaliga, men kraftiga polska herremän.
Inflytandet från dessa har ej endast varit gott; allmogen gör ännu i dag
ofta intryck av alt vara förtryckt och förslappad, ja slö. Men på det
ekonomiska området har inflytandet icke varit till skada; av de polska
godsägarna lära bönderna här och där åtskilligt för sitt jordbruk.
I de västligare delarna av kretsen sitter bondeståndet självägande på
sina gårdar liksom i kretsarna västerut. I öster närma sig däremot
förhållandena även med avseende på jordbruk och jordbesittning mer och mer
det typiska Storryssland. Kretsens enda näring är jordbruket; om
fabriksrörelse kan knappt vara tal, och blott 11 % av befolkningen bo i städer.
Genom avverkning ha skogarna nu inskränkts till en tredjedel av kretsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
