Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Broch: Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12-1
GEOGRAFIEN
ett fullt utvecklat stadsliv med dess goda, men även med dess dåliga
sidor.
De sistnämnda avteckna sig i de ryska storstäderna med skarpa
skuggor. Med hemsk och frånstötande tydlighet framträder här skillnaden
mellan stor och liten, överklass och underklass. Otyglat slöseri,
lättsinnigt överdåd och prål stå sida vid sida med den förfärligaste fattigdom,
det ohyggligaste elände, i en grad, som vi i våra enkla förhållanden knappt
kunna göra oss en föreställning om. Polismyndigheterna lägga sig i
rörelsen på gatorna och medborgarens näringsfång liksom i alla land, men
därjämte i församlingsfriheten, i yttrandefriheten, stundom i den enskildes
hemliv på ett för oss otroligt hänsynslöst sätt. Men detta oaktat har all
polismyndigheternas makt ännu ej lyckats genomdriva exempelvis något
så när drägliga sundhetsförhållanden utanför de högst utvecklade
stadsdelarna; ja, till och med inom dessa lämna anordningarna ofta mycket
övrigt att önska.
Men man kan inte heller gärna vänta annat. Man behöver bara se
på de personer, som skola vara ordningens upprätthållare. Den
grovlemmade, kraftige »gorodovojen», den i grund och botten så beskedlige
poliskonstapeln i Rysslands huvudstäder, beväpnad med både sabel och
revolver, är egentligen ingenting annat än musjiken, bonden, som med
underdånig artighet står till tjänst åt varje »barin», varje herre, d. v. s.
anständigt klädd person, men som gent emot de andra bondmänniskorna
skipar rättvisa på gemytligt, råbarkat bondvis, om så behöves med en
ordentlig patriarkalisk örfil. Han är i grund och botten så olik sin
närmaste yrkeskamrat, den strame, intelligente poliskonstapeln på Berlins
gator, som hela den ryska bondevärlden är olik Västeuropas högst
utvecklade lantbrukare.
Men om Rysslands storstäder, liksom landets förhållanden i allmänhet,
stå tillbaka för utvecklingen i Västeuropa, så märkes dock ingenstädes
behovet att driva samhällsutvecklingen framåt så tydligt som i dessa storstäder.
Storstaden förmedlar enligt sin natur alltid förbindelsen med främmande
samhällen. Och de idéer och väckelser, som först nå hit, ha i de stora
kretsar av upplysta människor, som bo i storstaden och där utbyta tankar
och intryck, en jordmån att slå rot och växa upp uti. Så ock i Ryss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>