Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz v. Jessen: Solingens stålindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
GEOGRAI-IEN
rama och saxen att klippa lika bra ända nere vid skruven som uppe i
spetsen. Han är uteslutande hemarbetare, som äger egen verkstad och
egna verktyg. Han hör till industriens intelligentaste folk och åtnjuter
stort anseende.
Från »Reidern» går varan vidare till en hantverkare, som kallas
»Aus-maclier» och som avslutar arbetet medels polering och putsning. Han
gör perlemorn glänsande, elfenbenet glatt, träet blankt. Han avrundar
hörn, slipar av stiftändarna och sörjer i allmänhet för, att varan kan
te sig så fördelaktigt som möjligt. Även
»Ausmachern» är så gott som uteslutande
hemarbetare, vilken blott visar sig i
fabriken för att hämta eller avlämna arbete.
En av de
mest
osammansatta varor, som
Solingen
frambringar, är en
kökskniv, t. ex.
alt skära
grönsaker med. Delta
enkla redskap
har emellertid
gått genom
aderton händer,
innan det har blivit färdigt. Ju finare och mera sammansatt redskapet blir,
desto mera ökas antalet utvecklingsgrader, som det måste tillryggalägga.
En väl utstyrd och omsorgsfullt arbetad fickkniv med fyra »inlägg» (t. ex.
tre blad och en korkskruv) är sålunda frukten av ej mindre än 450 olika
behandlingar. I det pris, för vilket kökskniven säljes, gör utgiften till
råmaterialet sig gällande med omkr. hälften av utgifterna till arbetslön; i
fickknivens salupris lar däremot arbetslönen ensamt 70—80 Sålunda
hävdar Solingens hantverkarbefolkning ännu i maskinernas tidsålder sin
gamla ställning och fortfar i det stora bela att vara oberoende. Med-
Fig. 95. Vid ånghamrarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
