Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz v. Jessen: Solingens stålindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
194
GEOGRAI-IEN
ligt envis och självmedveten trohet hängt fast vid det byggnadssätt, som
de ärvt av sina förfäder.
Svärmeriet för Preussen är icke synnerligen starkt hos dessa röda
socialister; men de hänga med uppriktig kärlek fast vid sin egen hemort,
och på traktens mjuka, sjungande mål tonar hyllningssången till »del
berg’ska landet» från verkstad till verkstad, medan »internationalen» just
här talar ett främmande, 1’öga begripligt språk. På samma sätt är det
med husen, som varken bukta sig eller pösa ut under trycket av tyngande
prydnader utan orsak och ändamål, utan som äro sig själva i sin
stillsamma enkelhet. Deras väggar äro klädda med rhensk skiffer, vars små
flisor ligga i lager över varandra som fiskfjäll; den
tkalkad granit, taket av rött
nåde fönstren höra
grönmålade luckor. Här finnas
överallt de mest förtjusande
smådrag i järnräckverken
längs de höga, fristående
stentrapporna, i de smidade
dörrarna och beslagen. Och
ute på landet vid gårdarna,
som ännu helt
anspråkslöst kallas stugor
(»Kotten»), även om de äro ansenliga boningshus och verkstäder, fröjdas ögat
åt korsvirkesväggarnas vackra linjer och de höga takresningarna, som
med skogssluttningarnas lövverk till bakgrund spegla sig i kvarnåarna och
kanalerna. Överallt en snygghet, som påminner om Holland, och
dessutom den omsorg om trädgårdar och stängsel, som vittnar om, att liär
bor en befolkning, som sitter på egen mark och icke flyttar från ort till
ort med svarta fabriksskorstenar som mål.
Blott ett fåtal kvinnor sysselsattes inom Solingenindustrien; somliga
arbeta i fabrikerna med polering och etsning, andra och flera med
sortering och inpackning. Hemarbetarnas hustrur och döttrar bära varorna
fram och tillbaka från fabriken, men sköta för övrigt huset och del lilla
jord- och trädgårdsbruk, som är förenat med de flesta hantverkarhemmen.
Fig. 97. Knivens utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
